Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XV. Carl Johan Svalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE. ANDEL" RÖRELSERNA VE SMÅLAND. 112
icke helt blifva till intet och sträfvar ännu alltjämt däremot.
Många gånger har jag tänkt: ’Skall det vara bättring att be
gynna sitta bättre ner, så är det en både sällsam och hals
brytande väg äfven därutinnan, att det knappt vill blifva den
begynnelsen med mig”. O Gud, förbarma dig!»
En dag kom en bonde från en annan församling till Sva
lander och frågade honom: »Har pastorn hört en, som Heter
Ahnfelt?» — >»Nej». — »Han har talat på flera ställen i Vrig
stad, och nu önskar jag, att ni måtte höra honom, ty somliga
säga, att han är god, andra, att han är -ond. Vi minnas, huru
det var, när predikosjukan grasserade, huru oron i sinnena
stillades, genom att pastorn var tillstädes och tög reda på saken».
Svalander kände sig icke så litet smickrad öfver det förtroende,
som häri uppenbarade sig. Han ansåg sig därför böra infinna
sig vid Ahnfelts föredrag, icke så mycket för att själf åtnjuta
föda för sin själ som fast mer för att granska den andliga spis,
som erbjöds hans åhörare. När han inträdde i ett större rum,
där några tiotal personer voro samlade, sjöng Ahnfelt till sin
guitarr sången:
Som Farao med all sin här
I Röda hafvet dränktes,
Så all den synd, i världen är,
— Ack hör och Järl —
I Jesu blod nedsänktes.
Svalander tänkte: »Jaså, han vill med känslopjunk, sång
och guitarrspel taga de enfaldiga till fånga; en proselytmakare,
som träder in i en annans ämbete!» Ehuru han sålunda med
dylika fördomar satte sig ned som åhörare, kunde han dock icke
i föredraget upptäcka något orätt. Med stor, öfverbevisande kraft
framhöll Ahnfelt Guds oåterkalleliga dom öfver synden men ock
hans nådesdom öfver hvar och en, som i Jesu namn vill anamma
förlåtelse, rättfärdighet och lif.
Denna predikan innehöll hvarken ett löst evangelium, ej
heller andades den något hat till prästerskapet. »Men>, tänkte
Svalander, »han döljer måhända detta i början. Det kommer nog
fram så småningom. Det är alla villoandars sed att först vinna
fäste, innan de draga fram med hvad de föra i skölden». Huru
länge Svalander fortsatte att bespeja Ahnfelts predikningar, veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>