Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XX. Reinhold Adolf Louis Stackelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148 FEMTIONDEFEMTE KAPITLET.
förrän han fick smaka Herrens nåd i Jesus Kristus. En person,
som stod honom nära, skrifver om den förändring, som försiggick
med honom, följande: : »Öfvervunnen af Jesu kärlek och ren
tvagen i hans blod var han icke längre sin egen utan kunde
nu med Paulus bekänna: ’Jag lefver, dock icke nu jag, utan
Kristus lefver i mig”».
År 1847 lämnade han den militära banan, som han hade
beträdt 1842, och slog sig ned på egendomen Stensnäs, belägen
i den för sin naturskönhet bekanta Uknadalen inom Tjust härad
i Småland. Dit medförde han sin unga maka Honorine Adel
svärd. På denna plats utvecklade sig hans troslit mer och mer,
och, emedan han här fick att göra med många underhafvande,
hvilkas okunnighet han lärde känna, så drefs han af innerlig
medkänsla att göra något för deras andliga väl. När han en
stilla sommarafton från en höjd skådade ned på arbetarne ute på
fältet, greps han i sitt innersta af begäret att kunna verka något
ibland dem, och han knäböjde under Guds fria himmel och an
ropade Herren om nåd att icke längre lefva sig själf.
Särskildt var den trakt, där Stensnäs låg, illa beryktad för
råhet och vildhet. Det var farligt att resa genom Uknadalen,
sedan mörkret inbrutit. Blodiga slagsmål och öfvervåld hörde
till ordningen för dagen, och i synnerhet var gästgifvaregården
Skedshult för ortens slags- och dryckeskämpar ett stamhåll,
hvarifrån de vid mörkrets inbrott drogo ut i den omkringliggande
trakten på sina vilda ströftåg. Stackelberg började att på sin
egendom hålla bibelstunder, hvarvid han själf både talade och
bad. Det var någonting oerhördt, att en grefve bad och läste
bibeln och det till och med offentligt. Ja, man menade, att den
mannen måste vara en dåre och en för den allmänna säkerheten
farlig människa, och man hotade till en början att slå ihjäl den
galne grefven. Men grefven lät sig af ingenting rubbas i sina
förehafvanden. Med kärlek bemötte han sina ovänner, och red
barhet och välvilja bevisade han hvarje man, hvadan fiendskapen
så småningom började att lägga sig, och en mängd människor
besökte till en början af nyfikenhet sammankomsterna. Här
visade det sig nu som alltid, att i evangelium ligger en Guds
kraft till frälsning. Den ene efter den andre af fienderna lades
som segerbyte ned till korsets fot, och af de mest vilda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
