Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XXII. Per Adolf Sandstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1164 FEMTIONDEFEMTE KAPITLET.
Detta behöfver jag icke säga eder, som bör veta det bättre
än jag>.
Sandstedt blef mycket ledsen icke blott öfver sin hustrus
andliga ställning utan äfven öfver sin egen, som ingalunda var
bättre, ty, ehuru hans kunskap i Guds ord var större, fattades
honom likväl både tro och nyfödelse. Emellertid kom han till visshet
om, att nämnda gumma var en verkligt sann kristen, men också
den enda i hela socknen.
Några år därefter flyttade Sandstedt till Halltorps socken.
Där fanns mycket hederligt och beskedligt folk i världsligt hän
seende men inga sant troende med undantag af tvenne gamla
pigor, som bodde i en liten koja. Deras kristliga och exempla
riska vandel ingaf både grannar och andra, som kände dem, akt
ning och vördnad, men längre kom det icke. Ehuru de icke till
talade Sandstedt rörande hans andliga ställning, var han likväl
rädd för att enskildt sammanträffa med dem, emedan hans sam
vete sade honom, att det var en väsentlig skillnad emellan hans
vandel och deras vandel, emellan deras tro och hans tro, som
icke kunde få annat namn än otro.
Under senare tiden af Sandstedts trettonåriga vistelse i nyss
nämnda socken ankom dit en kristligt sinnad prästman, som både
med ord och gärningar bevisade sig vara en Herrens tjänare. Någon
egentlig väckelse eller verklig öfvergång från mörkret till ljuset
ägde dock icke rum inom församlingen hvarken med Sandstedt
| eller andra, som i likhet med honom blifvit berörda af ordets
ING predikan. Däremot infunno sig rättfärdighetsälskande personer
| från långt aflägsna socknar för att af den nämnde lärarens predik
ningar erhålla den näring för sina själar, som de saknade i sina
egna församlingar. ’Så länge Sandstedt lefde i synden i likhet
med de flesta af hans vänner och med likgiltighet betraktade de i
andliga tingen, gjorde både han och de gäck af dessa i deras |
ögon enfaldiga människor, som kunde vandra många mil för att |
få höra en predikan, som i deras tycke icke var så särdeles märk
värdig. Vanligen kommo dessa långväga kyrkobesökare på lör
dagsaftnarna till den kyrka, där den s. k. »redlige läraren» skulle
predika. Några kvinnor från Bleking anhöllo vid ett sådant till
fälle att få hvila öfver natten på en Sandstedt tillhörig foder
skulle, hvilket beviljades dem. De hade blott en mansperson i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
