Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - IX. Paul Gabriel Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1260 FEMTIONDESJUNDE KAPITLET.
angelägenheten var han bland de både tidigaste och ifrigaste
nitälskande, bland dem, som ej blott gärna sågo yxan gå utan
ock höllo i skaftet, när det gällde ingenting mindre än att
nedhugga brännvinets Baalslund, i hvilken så många offer föllo
och än falla i vårt arma fosterland, som har brännvinslagstift
ningen att i främsta rummet tacka för sitt armod... De ord,
med hvilka han bäst kunde gissla supseden i allmänhet och
brännvinsbrännarne i synnerhet, särdeles om dessa voro välborna
eller eljest förnäma, voro honom nästan kärkomnast. Han an
litade likväl sin stora tillgång till dem ej blott i nu nämnda
sak utan lika gärna och lika lätt vid hvarje tillfälle, som manade
till verksamhet mot hvad han ansåg ruttet, lågt, fördärfligt i sam
hället».
Nykterhetsmöten besökte han och var därvid en gärna hörd
talare, ty det var kraft och klarhet i orden. Af dessa tal ut
kommo sedan flera i tryck. Mången ansåg, att Ahnfelt vid be
kämpandet af denna fiende, dryckenskapen, föll för frestelsen att
öfvergifva behöflig sans och förlora andlig nykterhet. Men han
ansåg, att fienden var af den beskaffenhet, att han ej behöfde
»skräda orden». Detta är ju visserligen sant, men visst är, att
man vid kampen för en god sak vinner mest genom måttfullhet.
I kyrkliga ting hade han äfven blicken ständigt fästad på
det, som är för alla. »Han var», säger hans minnestecknare,
»frikyrklig i den meningen, att han räknade ordet och sakra
menten till församlingens egendom, frikyrklig af hänförelse för allas
rätt till det, som är allas egendom, och ingens rätt till det, som
han icke vill äga». Han utgaf 1855 en skrift: »Statskyrka eller
frikyrka? Ett försök att fatta frågan rent, att ställa den i Guds
ords ljus och därunder försvara församlingens rätt, närmast med
afseende på Sverige». Några önskemål, som han däri framställer,
äro, 1:0) att statskyrkan måtte blifva så reformerad, att Guds ord
icke blir bundet och fängsladt såsom nu vid vissa personer eller
byggnader, och att kyrkans författning alltmera blir presbyterial;
2:0) att staten borttager sin tunga järnhand från kyrkan, lämnar
henne frihet inom sitt egendomliga område och skänker åt henne
samma skydd och understöd som åt andra lofliga föreningar inom
dess sköte, ett understöd, som staten desto mera är pliktig till,
ju mera kyrkan genom sin helgande inflytelse befrämjar, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
