Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 57. Andliga rörelser i Skåne - IX. Paul Gabriel Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SKÅNE. 1203
skulle närma sig hvarandra, och i Farhults prästgård framgick
1856 först tanken på fria skandinaviska kyrkomöten till ett för
slag från svensk sida.
Vid hans graf sade professor Skarstedt: >»Han var en fri
hetens man i den mening, hvari denna benämning säkrast upp
fattas och omfattas. Han var det till och med så, att han skulle
kunna kallas en frihetens hjälte, och det lider intet tvifvel, att
han skulle blifvit frihetens, särskildt folkfrihetens martyr, om
så påfordrats. Det var tider, då han nästan kunde sägas i folk
möten, föranstaltade frihetens sak till godo, lefva, röras och hafva
sin varelse. Det, han ansåg törnärmande för den saken, angrep
han med mer än vanlig skärpa, helst när han nedlade sitt ord i
skrift; för hvad han ansåg befrämjande för samma sak tog han
till orda med mer. än vanlig värma... Men vi glädja oss helst
på detta rum med dem, som kunna glädja sig öfver befrämjandet
genom den nu bortgångne läraren af den frihet, som vinnes i
och genom Kristus. Utan förbindelse med verksamheten för denna
senare frihet ville han visserligen icke verka för annan, om han
ock någon gång kom att i sin frihetsstrid slå öfver målet...
Vi tro oss med den kännedom, vi äga om hans senare lifs ut
veckling, icke taga miste, om vi hålla före, att han i kraft af den
inre vändning, som därunder med honom föregått, kommit att
äfven skärskåda frihetens sak med andra ögon än tillförene. Icke
så, att han ansåg sig behöfva blifva de frihetsgrundsatser otrogen,
för hvilka han i de rörliga .dagarna kämpat, men så, att han
önskat, det han litet mer arbetat för grundläggandet af den and
liga friheten med Guds ord och i samma mån litet mindre för
utvidgandet af den timliga friheten med människoord. Men hvad
innebär detta annat, än att han, rädd att för evigheten missräkna
sig, räknat det för skada för Kristi skull, som han förut så gärna
räknat blott för vinning?... Friheten att få som en frälsnings
behöfvande syndare framgå till nådastolen genom tron i frälsarens
blod blef honom en ojämförligt större vinning än all annan frihet,
huru båtande. denna ock måste eller kunde betraktas».
Till sist vilja vi meddela följande verser, som han en mor
gonstund skref på sjukbädden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
