Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 58. Andliga rörelser på Gotland och Öland - I. Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de evangeliska sammankomsterna, där vid den tiden C. O.
Rosenius, lektor P. M. Elmblad, komministern i Adolf Fredriks
kyrka G. Janzon, predikanten i Ladugårdslands fattighus Colliander,
pastor Viberg, O. Ahnfelt m. fl. i andens och kraftens bevisning
förkunnade nådens härliga evangelium. Sålunda stadfästad i tron
på Kristus och i kärleken till bröderna, återvände han vid förut
nämnda tid till sin fäderneö Gotland.
I Visby hade Siltberg tillförne genomgått sina profår i
smidesyrket. Då hans förra kamrater och andra fingo höra, att han
nu öppet bekände Kristi namn, blefvo de fulla af förtrytelse och
betraktade Siltberg såsom ett riktigt vidunder, ja, såsom en
förryckt och farlig människa. I staden kände de icke någon mera
sådan än denne, och om dem, som ute på öns landsbygd börjat
söka Gud, visste man att berätta blott dåraktiga ting. »Om natten
dansa läsarne med hvarandra ängladansen, nakna», sade man;
»och för att få sina synder afskrapade krypa de genom stolar».
Om en bonde berättade man, att han från ett ladugårdstak skall
hafva sökt stiga upp till himmelen, men att han misslyckats och
fallit ned i en humlegård. Ja, en person hade genom läseriet
blifvit så galen, att han till och med tappat ut allt sitt brännvin
på marken, sade man. Sanna och falska beskyllningar rörande
öns nykristna blandade man om hvarandra, och såsom vanligt i
tider, då trons eld flammar upp och lyser öfver mörkrets verk,
togo motståndarne okunnigheten och lögnen till hjälp för att
genom afskräckande fabler släcka rättfärdighetens ljus.
Men Gud hade tändt elden, därför kunde den icke släckas.
Efter att under två års tid hafva i Visby vandrat såsom en
ensam man i öknen fann Siltberg där två kvinnor, hvilka törstade
efter Guds kunskap: den ena var fru Bångfelt, den andra
jungfrun Antoinetta Romdahl, framdeles förenad med Siltberg i ett
lyckligt äktenskap. Dessa tre plägade någon gång tillsamman
läsa bibeln, Luthers, Arndts och Nohrborgs skrifter samt bedja,
men de längtade ifrigt efter det muntliga vittnesbördet om
Guds nåd.
Så kom 1854 till Visby en till tron på Kristus omvänd jude
vid namn Reiktnitzer. Denne plägade förkunna nådens evangelium,
och smidesmästaren hade i hufvudstaden hört honom predika.
Nu samlades man till predikan i Siltbergs bostad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
