Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 58. Andliga rörelser på Gotland och Öland - I. Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Borgmästaregården. Det var, så vidt man vet, första evangeliska
sammankomsten i enskild mans hus i den gamla hansestaden.
Konventikelplakatets hot om böter, fängelse eller landsförvisning kunde icke
afskräcka det hungrande folket från att mottaga lifvets bröd.
Fem stadsboar och en landtbo voro närvarande. »Vi hade det
nu någorlunda likt lärjungarne, som i Jerusalem voro samlade
inom lyckta dörrar af rädsla för judarne; men frid meddelade oss
Jesus här såsom fordom där», har husvärden själf berättat.
Reiktnitzers predikan i Borgmästaregården var ett enkelt men
anderikt vittnesbörd därom, att Gud sändt världen sin enfödde son,
på det att hvar och en, som tror på honom, icke skall förgås
utan få evigt lif. 460 år tillbaka från den stunden hade pastorn i
Sankt Olai kyrka D. Heyno från predikstolen med kraft uppträdt
emot de gotländska dominikaner- och franciskanermunkarnes
bedrägerier och olater och bland annat förklarat, att, »sedan prediko-
och gråbrödramunkarne fått allmän tillåtelse att höra bikt, aldrig
en verklig pastor varit i Guds församling; att en präst, som är
stadd uti dödlig synd, ej kan vid nattvardsbordet meddela
syndernas förlåtelse, och att den, som hör mässan af en dylik präst,
själf begår en dödlig synd; att munkarne äro intet annat än
folkets bedragare» o. s. v. Denna, låt så vara, öfverdrifna
predikan var första trumpetstöten till den strid, som slutade med
romerska kyrkans fall på Gotland. Reiktnitzers predikan var
den första tonen i den härliga evangeliska konsert, som skulle
komma tusentals gotländingar att smaka Kristi fria nåd samt
lära dem att, skilda från en blott ceremoniell och lagtvungen
kyrkogemenskap, i trossaker öfva gemenskap med alla Kristi
sanna vänner.
Efter sammankomsten i Borgmästaregården samlade sig
vännerna ofta i Siltbergs hem, nu flyttadt till en liten i
bergsluttningen belägen stuga, hvilken från den tiden intill nu haft
namnet: Fridshyddan. Flera Kristi vänner från fastlandet började
efter denna dag besöka Visby och där uttyda Guds ord. Bland
de första af dessa nämnas bokförläggarne bröderna Palmqvist
från Stockholm. I den gamla hansestaden hade tändts den heliga
eld, som lyste och värmde där inne men ock började sprida sitt
blida sken till andra delar af ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>