Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 60. Baptistiska rörelser - II. Katrina Broberg och den första bapistförsamlingen i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1346 SEXTIONDE KAPITLET.
förgäta dig’, ljöd det i mitt hjärta såsom svar på min hön. Och,
då jag slutligen uppstod, var jag icke allenast vzss om, att min
bön var hörd, utan jag .måste, uppfylld af glädje, åter böja mina
knän för att tacka och lofva Gud för bönhörelsen>.
Vecka efter vecka, månad efter månad förgick, utan att
Katrina såg en enda skymt till uppfyllelse af sin bön. Hon hade
inga medel till öfverresa. Detta oaktadt packade. hon sina
saker och höll allt i ordning. Hennes omgifning log åt hennes
dårskap , och sade till henne: ”»Hvem, trör väl mamma, här i
Amerika någonsin skulle komma på den idén att gifva er så
mycket penningar för intet?» — »Jo», sade Katrina, »jag känner
en, af hvilken jag fått löfte om bjälp, och det är Gud. Han äger
allt guld i världen>.
Plågad af hemlängtan och frestad till missmod kände sig
Katrina alldeles ’utmattad till både kropp och själ, när en dag
hennes dotter inträdde med ett bref, som nyss kommit. Katrina
öppnade det och fann det vara från sin äldsta dotter. Det inne
höll en växel på just det belopp, som hon ansåg sig behöfva för
resan till New York. Katrina säger härom: »Nu blef jag med
ens frisk men stum af glädje och tack mot Gud, som så nåde
fullt bönhört mig». Den 9 maj 1870 lämnade Katrina New
Orleans med en ångare, som gick till Havanna. Därifrån for
hon öfver oceanen till New York, men där måste hon stanna
under hela 12 månader under förbidan på ytterligare medel till
resan. En gång gick hon upp till sin vän, kapten R. E. Jansson,
som var föreståndare för baptistförsamlingen i New York. För
honom omtalade hon sina bekymmer. Då hon hade slutat, sade
han: >»Kan ni vara färdig till afresa härifrån med ångaren, som
går 15 timmar härefter, så skall jag bekosta er fri resa hem?»
— >»O, hvilken outsäglig fröjd ni bereder mig», utropade Katrina.
» Vet ni, i dag har Herren uppfyllt sitt till sin ringa tjänarinna
gifna "löfte... Tack för eder godhet! Vid bestämd tid skall jag
vara färdig.»
Den 8 juni 1872 kl. 3 på morgonen lämnade Katrina för
andra gången New York, styrande kurs mot det efterlängtade
Sverige. Där inträffade hon ock midsommardagen kl. 5 på mor
gonen. Hon omtalar följande rätt komiska tilldragelse, som ti
made, när hon nalkades Göteborg. Hon säger: »Då vi nalkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
