Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - I. Religionsfrihetsmöten m. m. inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1366 SEXTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
sig ett icke obetydligt antal obefordrade prästmän, som under
kastat sig besväret och kostnaden af en längre resa, på hvilken
resa till och från hufvudstaden de fingo använda ett helt års lön,
som för somliga på den tiden icke utgjorde mer än 50 kronor.
Det märktes, att en viss oro och missbelåtenhet med den kyrk
liga ställningen och en längtan efter något bättre börjat göra
sig gällande. Många, som för öfrigt voro vänner af det bestående, |
medgåfvo öppet, att det icke längre kunde fortgå på det gamla
sättet, utan att en genomgripande förändring i kyrkans lif och
former måste ske.
De till samtalsämne framställda frågorna utgjorde 30, hvaraf
blott. 6 afhandlades mera fullständigt. Den första frågan lydde
så: »Då separatismen 1 flera hänseenden med skäl kan betraktas
såsom ett ondt, hvilket är rätta sättet för dess motarbetande, och
hvilka medel böra mot detsamma begagnas?>» Denna fråga för
anledde ett vidlyftigt samtal om läseriet, som å ena sidan varmt
försvarades, å den andra skildrades med ingalunda ljusa färger.
Med högst få undantag voro dock de närvarande ense där
om, att separatisterna borde behandlas med mildhet och skon:
samhet. Världsliga oordningar borde strängt bestraffas, men, då
det gällde andliga ting, t. ex. predikande, utdelande af dop och
nattvard m. m., dugde icke svärd och våld, endast undervisning, |
tålamod och mildhet. Med anledning häraf föreslogs, att man |
icke borde stanna vid att med ord bevisa kärlek och mild
het utan göra, hvad man kunde, för att äfven de offentliga myn
digheterna måtte bevisa separatisterna kärlek och mildhet, och
därför förena sig om en underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t,
hvari den önskan skulle uttryckas, att separatisterna måtte be
handlas med mera«skonsamhet. Men vid anställd omröstning
förkastades detta förslag med 64 röster mot 34.
Den fjärde frågan hade följande lydelse: >»Böra samman
komster för Guds ords betraktande anses olofliga och obehöfliga,
och under hvilka förhållanden kan lekmäns deltagande i ordets
utläggning betraktas såsom mindre önskvärdt?» Frågan föran
ledde en lång och liflig undersökning. Det påpekades, att sam
mankomster för Guds ords betraktande voro enligt konventikel
plakatet olofliga men enligt Guds ord och den äldsta kristna
kyrkans exempel fullkomligt lofliga. Mot det påståendet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
