Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - I. Religionsfrihetsmöten m. m. inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET,. 1365
klarade Herre, ett tecken på skilsmässa ifrån honom, hvarigenom
samfundet måste alltmera gå sitt förfall till mötes.
Det andra öfverläggningsämnet utgjordes af tvenné frågor:
> Finnes religionsfrihet juridiskt och faktiskt i Sverige, och kan
man på allvar tala om samvetsfrihet utan bekännelsefrihet?» Be
träffande den första frågan var man allmänt ense därom, att
man i faktiskt afseende saknade religionsfrihet i Sverige. Huru
vida man i juridiskt, d. v. s. enligt grundlagens 16 $, ägde reli
gionsfrihet, därom voro alla med ett enda undantag eniga. 1809
års ständer hade endast försummat att bringa den öfriga lag
stiftningen i öfverensstämmelse med denna grundlagsparagraf,
som nu stod såsom ett kraftigt vittnesbörd om, huru långt man då
äfven bland biskoparne i denna fråga hunnit framför det nu lef
vande släktet. Den senare frågan besvarades enhälligt med nej,
så vida samvetsfrihet skall vara en förmån, som åtnjutes i vissa
länder men saknas i andra. Man hade väl frihet att hafva ett
samvete, men samvetet själft ägde icke frihet att bekänna sin
öfvertygelse.
Det tredje samtalsämnet utgjordes af den frågan: ola
svenska folket nu på en lägre bildningsgrad än det norska för 7
år sedan, då dess storting genom antagande ar nu gällande dis
senterlag upphäfde religionstvånget, och då dess konung (som
äfven är Sveriges) förklarade religionsfrihet för hvarje trossam
med andan af Norges författning, med nutidens begrepp om tole
ans och med landets förhållanden?» Med anledning af denna
fråga uttalade man sitt beklagande däröfver, att landets ädle och
människoälskande konung i det ena riket nödgades efter gamla,
vandaliska lagrum döma till landsflykt medborgare, som i det
andra riket. vororsi. tullsbestttning af politiska och borgerliga
rättigheter. Det påpekades . såsom i hög grad förödmjukande,
att vårt folk med afseende på religiös frihet skulle vara ensamt
i sitt slag, under det grannfolken på andra sidan sundet och
fjällen redan voro i fullkomligt åtnjutande af samvetsfrihet.
Den stå <sppjunisår 1856 hölls i Stockholm efter af Stock
holms prästsällskap utfärdad inbjudning ett allmänt svenskt
prästsällskapsmöte. Omkring 100 präster från olika delar af
landet hade infunnit sig till detta möte. Ibland dessa befunno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
