Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - I. Religionsfrihetsmöten m. m. inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1303
liknande sätt plockade ut från vårt folk dess sanningsälskande
medlemmar, skulle dess sista timme snart vara slagen.
Mötet var icke synnerligt talrikt besökt. Att ingen af
riksdagsprästerskapets medlemmar besökte detsamma, var väl
mindre att undra på, då mötets förhandlingar gingo ut på för
ändringar, som helt och hållet skulle omskapa den nu bestående
ordningen. I egenskap af väktare på Sions murar hade de lik
väl bort känna sig förpliktade att öfvervara mötets öfverlägg
ningar och genom sin insikt i Guds ord och vunnen erfarenhet
deltaga i diskussionen. Men det visade sig nu liksom alltid förut,
att det icke var på öfvertygelsens väg utan med tillhjälp af polis
lagen och länsmän, som en stor del af prästerskapet ville upprätt
hålla den bestående ordningen.
ok
Allt kraftigare maningsrop rörande en genomgripande re
formation af kyrkans lif och former började vid denna tid höjas
så väl af enskilda personer som ock i tidningspressen. I det tal,
som d:r Fjellstedt höll i Stockholms prästsällskap den 31 okt.
1854, säger han bland annat: »En outsägligt djup, andlig obe
låtenhet visar sig hos folket öfverallt. De så kallade läserirörel
serna må betraktas från flera olika synpunkter och bedömas
ganska olika, säkert är åtminstone så mycket, att de innebära
reformatoriska fordringar. Det hjälper icke, om vi därvid an
märka, att dessa rörelser stundom urarta till grof villfarelse. Ty
ju mera detta äger rum, desto mera vittna de om brist på kyrklig
kraft och vilja att leda dem rätt och om nödvändigheten af san
ningens fortfarande reformationskraft inom kyrkan. Och att för
vår kyrka en fortfarande reformation just nu är högst nöd
vändig, behöfver icke för någon ibland oss bevisas, ty den grofva
okunnigheten, det världsliga sinne, det tilltagande sedefördärf,
som äro så allmänna, visa nog; att reformationen behöfves. Men
dessutom lider själtva organisationen, såsom den för närvarande
är beskaftad, af många väsentliga och olycksbringande brister.
Här erinra vi blott därom, att vid läroverken kristendomen är
nästan utträngd och står blott kvar såsom en liten bisak, att
prästbildningen är förvärldsligad, att vid prästvigningen och be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
