Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - III. Religionsfrihetsfrågan inför riksdagen 1853—1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1386 SEXTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
skilliga af dess medlemmar, som hittills slumrat så godt i den
tron, att den gällande lagstiftningen i kyrkliga angelägenheter
var förträfflig, började besväras af oroliga morgondrömmar, och
dessa drömmar blefvo så mycket mera plågsamma, helst som en
och annan »ropare» inom själfva riksdagshuset öfverfölls af »skak
ningar» och började predika bot och bättring.
Riksmötet 1853—1854 var i det afseendet märkvärdigt, att
fråga då väcktes inom alla stånden utom prästeståndet om kon
ventikelplakatets upphäfvande eller förändring. Inom ridder
skapet och adeln framställde friherre Creutz förslag om den norska
dissenterlagens antagande. Detta förslag rönte kraftigt motstånd
och betecknades af en talare såsom en uppenbarelse af religions
Svärmeriets yttersta syften. En annan talare varnade för de
falska profeter, som skulle komma och störa husfriden och fa
miljeförhållandena. Utförligast bekämpades detta förslag af Carl
heim Gyllenschöld, som framhöll vådan af »oinskränkt» religions
frihet och betonade, att det är öfverhetens plikt att upprätthålla
Guds ärå och bereda framgång åt Guds vilja, och därför har
hon rättighet att uträtta detta med de medel, hon anser bäst leda
till ändamålet.
Inom borgarståndet väckte rådman Henschen från Uppsala
förslag om konventikelplakatets upphäfvande och införande af
den norska dissenterlagen. Inom samma stånd framlades af herr
Spångberg ett annat förslag, hvari han hemställde, att straffet
för affall ifrån statskyrkan borde så bestämmas, att den affallne
skulle efter skedd varning förlora sina medborgerliga rättigheter.
I afseende på religiösa sammankomster ville herr Spångberg, att
folket skulle få samlas, läsa i samt sjunga och bedja efter sådana
andliga skrifter, som vore af kyrkan godkända, men, om någon
understode sig att utlägga bibeln för andra, så skulle han efter
föregångna varningar straffas med ett halft års fästning, och,
hjälpte icke det, utan han på nytt beginge samma brott, skulle
han dömas till fästning på lifstid. — Om detta förslag hade blifvit
lag, hade den åtminstone däri haft ett företräde framför kon
ventikelplakatet, att den ej lockat allmänna åklagarens girighet
till försöket att rikta sig’ på de fattiga kristnas bekostnad.
Kontraktsprosten G. Linnarsson från Falköping väckte inom
prästeståndet en motion, hvars hufvudsakliga innehåll var, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>