Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - III. Religionsfrihetsfrågan inför riksdagen 1853—1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1397
dagens cirkulär, hvadan dettas högmodiga skryt öfver tillståndet
inom vår kyrka fått lämna rum för bekännelsen, att ”måhända?
icke allt står rätt väl till särdeles ibland prästerskapet, ’hvilket
måhända varit mindre nitiskt, varmt och lefvande, än det kunnat
och bort vara” Visserligen sätta vi icke stort värde på, om någon
säger: Måhända är jag en syndare. Men, om denne förut sagt:
’Jag är rik, hafver nog och behöfver intet’, och 3 år därefter kommer
och säger: ”Måhända är det icke så väl ställdt med mig”, så måste
någonting hafva inträffat, någon påstötning hafva förnummits,
som gjort "människan vacklande. Vi glädja oss därför. öfver
denna öfvergång, som prästeståndet gjort, och hvilken vi hoppas
i nästa riksdagscirkulär skall sluta med en uppriktig bekännelse:
"Prästerskapet. har i många stycken varit vårdslöst och försumligt
i synnerhet i själavården och beder därför både Gud och män
| niskor om. förlåtelse +.» 5»
| Om religionsfrihet säges, att redan namnet antyder dess
tvetydiga natur. Meningen härmed kan icke gärna vara någon
annan, än att namnet lika väl kan betyda frihet från all religion
som frihet &/ religion, frihet att dyrka och tillbedja Gud efter
sitt samvete. Om någon arbetar för religionsfrihet i den förra
meningen och. sätter värde på den, så bör han hålla hårdt på det
härskande religionstvånget. Ty däraf tryckas aldrig de religions
lösa, hvilkas hop växer och varder väldigare, just under det re
ligiösa människor hårdast behandlas. Eller när hör man i vårt
land, att gudsförnekare, svärjare, spelare och supare antastas i
sina samkväm, så länge icke larmet och oljudet blir för stort eller
slagsmål uppkommer? Kan dylikt folk önska sig större frihet,
än de hafva i vårt land? — För öfrigt är en dylik tolkning lika
klok, som om någon ville säga, att handelsfrihet betyder frihet
från handel, så att ingen finge handla mer, näringsfrihet — frihet
ifrån att. få nära sig med sitt arbete, tryckfrihet. +—-frihet ifrån
tryckpressen, så att den allestädes blefve förseglad, vetenskaplig
frihet — frihet ifrån vetenskaperna, så att människorna sluppe
att längre besväras med vetenskapsmännens skrifter. Men nej!
Det är sannerligen en harm, att man skall nödgas påpeka slik
galenskap. Om icke prästeståndet haft i kikaren denna mer än
vanligt dumma tolkning, så frågas: Hvad gör religionsfrihetens
namn tvetydigt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
