Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1403
Sverige just i detta stycke varit oprotestantiskt och stått på
samma punkt som påfvedömet. Herr statsrådet medgifver, att
den rena evangeliska läran förnekar kyrkans rätt och befogenhet |
att genom yttre våld uttvinga bifall till sin bekännelse, men synes i
mena, att staten, som är förenad med kyrkan till en protestantisk
statskyrka, kan utan strid mot den rena evangeliska läran öfva
tvång, hvilket uttryckes så, att staten har rätt att bestämma,
hvilken kyrklig tro den fordrar af sina medborgare. Detta på
stående om statens rätt att bestämma undersåtarnes religion är
alldeles falskt och hvilar på den föreställningen, att staten är Gud,
som således har rätt att regera öfver samvetena.
» Vidare», säger Hammar, »förklaras det vara ’vådligt att i
grundlagens bud inlägga en vidsträcktare betydelse, än långvarig
häfd däråt gifvit.. Men är där då ingen våda uti, att hela landet
är fortfarande i ett revolutionärt tillstånd, d. v. s. att lagstiftning
| och lagskipning äro i rak strid mot en klar och tydlig grund
lags paragraf? Dock, efter: statsrådet fruktar för att inlägga
något i paragrafen (regeringsformens 16 $), hvilket också är all
deles obehöfligt, skulle det vara mycket angenämt se honom
uflägga densamma, d. v. s. tolka den efter ordalydelsen, d. v. s.
upplysa, hvad det betyder att rit!” utöfva sin religion, och hvad
det betyder att ”utöfva sin religion”. Det skulle vara en ny upp
finning på de teologiska bestämningarnas område, om man nu
finge lära, att en människa kan ’utöfva sin religion annorlunda än
därmed, att hon bekänner den, deltager i dess gudstjänst och
bruk samt låter dess grundsatser genomtränga sitt inre och yttre
lif, liksom det vore en ny upptäckt på den juridiska vetenskapens
område, om våra jurister kunde öfvertygas därom, att, när en
lag! Säger: du har rätt att /r:Z/ utöfva din religion, så är detta i
| detsamma, som om lagen sade: om du utöfvar din religion, så UN
skall du landsförvisas eller kastas i fängelse och mista större " |
eller mindre del af din egendom>. JE
Innan det kungl lagförslaget blef hänskjutet till lagutskottet,
uppstod i synnerhet inom riddarhuset en ganska lång och all
varsam remissdebatt, hvarur vi vilja meddela några korta utdrag:
Herr C. W. Tham: hade ett långt anförande, hvari han i
skarpt klandrade den kungl. propositionen, sägande bl. a.: >»Jag kl |
måste detta oaktadt uttala den öfvertygelsen, att den nu gällande I
|
|d
i
mr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
