Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1425
är åtminstone, att den frihet att sammankomma till gemensamma
andaktsöfningar, som skulle beredas genom konventikelplakatets
upphäfvande, blifvit i så betydlig mån inskränkt genom utskottets
sväfvande och obegränsade ansvarsbestämmelser, att det väsent
ligaste däraf gått förloradt. Den prästerliga och världsliga polis
uppsikt, som nu trädt i det absoluta förbudets ställe, tyckes mig
vara af en så inkvisitorisk natur, att jag icke på något sätt kan
förlika mig därmed>.
Vid anställd votering godkändes utskottets förslag.
I rikets ständers skrifvelse af den 26 febr. 1858 till Kungl.
Maj:t föreslogs till antagande ofvannämnda lag för religiösa sam
mankomster, samt att medlemmar. af svenska kyrkan måtte äga
rättighet att låta döpa och konfirmera sina barn samt mottaga
den heliga nattvarden af hvilken svensk präst de helst åstundade,
äfvensom att 1693 års kyrkohandbok, därest så önskades, skulle
få begagnas vid barndop samt vid skriftermåls förrättande och
nattvardens utdelande.
Genom en kungl. förordning, som utkom den 26 okt: 1858;
blef detta lagförslag af Kungl, Maj:t stadfäst.
Ehuru rikets ständer icke kunde blifva eniga om Kungl.
Maj:ts proposition rörande utvidgad religionsfrihet, var det dock
en stor glädje för de troende i landet, att alla fyra stånden förenade
sig om afskaffandet af det föråldrade konventikelplakatet genom
en ny förordning, som medgaf en skälig frihet att få samlas om
kring Guds ord för gemensam uppbyggelse. Af riksdagens åtgö
rande kunde man tydligen märka, att de kyrkliga och religiösa
frågorna där tillvunnit sig en vida större uppmärksamhet än någon
sin förut, hvilket bådade godt för framtiden.
Det är konung Oscar: I, som har äran af att hafva med
verkligt personligt intresse velat lösa frågorna om en utvidgad
religionsfrihet. Han fick dock ej glädjen att se mer än en del
af den kungl. propositionen därom antagen, nämligen den, hvar
igenom konventikelplakatet afskaffades. Det säges hafva djöäpt
smärtat honom, att den kungl. propositionens två öfriga frågor
om straff för utspridande af villfarande lära och om laglig tillåtelse
att skiljas från statskyrkan af rikets ständer afslogos. Det var
först efter hans död, som dessa lagar genom två samma dag den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
