Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 65. Andreas Fernholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDREAS FERNHOLM.
M-73
holm dessa församlingar det rådet att antaga församlingsordning
och utvälja äldste, hvilket råd de inom kort åtlydde. Dessa äldste
afskildes med bön och händers påläggning till sitt viktiga kall.
Desamma började nu att i enlighet med nya testamentets
anvisning tjäna församlingarna vid den heliga nattvarden, hvarigenom
betjäningen af statskyrkans präster i detta afseende gjordes
obehöflig.
Att motstånd, klander och förtal skulle under Fernholms
frimodiga och frisinnade uppbyggelsearbete komma honom till
del, var ju tydligt. Emellertid aflopp det hela mera fredligt, än
man kunnat vänta. Endast en och annan kyrkans tjänare, såsom
kyrkoherden i Edsberg i Nerike, uppreste sig med allvar mot
honom. Nämnde kyrkoherde anklagade honom inför Västerås
domkapitel, därför att han utdelat nattvarden vid, såsom det hette,
en konventikel på Riseberga. Men tiden var då inne, att
Fern-holm tog afsked af prästämbetet i statskyrkans tjänst,
hvarigenom samma kyrkas domsrätt öfver honom upphörde.
Det fria evangeliska arbetet utvecklade sig emellertid allt
fort och gjorde sitt inflytande gällande på alla håll af
samhällsutvecklingen. Så väl i tal som skrift tog pastor Fernholm liflig
del i detta arbete.
Såsom predikant var han väl ingen lysande folktalare, men
hans ord voro fulla af visdom, kraft och kärlek och träffade
därför alltid deras hjärtan, som törstade efter Guds kunskap.
Emellertid hade han sedan 1867 börjat tvifla på barndopets giltighet
och öfverensstämmelse med Gud.s ord, och inom några, år hade
han kommit till full visshet därom, att nämnda dop saknade stöd
i nya testamentets skrifter. Med grämelse såg han, huru i
statskyrkan dopet nedsjunkit till en död ceremoni, att gudlöshet och
orättfärdighet höllo på att inom samma kyrka taga alldeles
öfverhand, och att barndopet blifvit liksom den. stora inkörsporten
till den helgedom, där man ger »hundarna det heliga» och
»kastar sina pärlor för svinen». Att genom döpande och andra
kyrkliga handlingar befordra en så uppenbar och bibelstridig
ordning det kunde Fernholm icke, hvarför han, såsom vi förut
sett, i maj 1872 ingaf till Västerås domkapitel sin ansökan om
afsked, hvilken önskan strax beviljades. Och, då vid denna tid
äfven inom missionsföreningarna hvarje från statskyrkans dogma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
