Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 69. Predikantmötet i Stockholm 1877. Förslag till församlingsordning. Skrifvelser till och från Fosterlandsstiftelsen om ändring af dess stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFVÄXLING MED FOSTERLANDSSTIFTELSEN. 1545
större vikt på att föra hedningarne till en viss kyrklig bekännelse än att
föra dem till Jesus Kristus, syndares frälsare.
Att en stor del af missionsvännerna i landet icke kan i längden
med likgiltighet åse ett sådant förfarande af Stiftelsen, är klart, ty det
gäller en af Guds rikes viktigaste angelägenheter. Hvad en talrik skara
af Guds folk i vårt land därför yrkar är, att alla krafter, som vilja draga
syndare till Kristus, och som särskildt vilja ägna sig åt hednamissionens
tjänst, måtte göras fruktbärande på missionsfältet. Ty arbetsfältet är stort
och arbetarne äro få, och därför hafva vi icke råd att bortstöta några
krafter. Nej, må vi fastmera samla alla sådana för att gemensamt under
korsets fana draga ut i hednavärlden. Må vi lämna alla
bekännelseåtskillnader vid tanken därpå, att vårt arbete i hednavärlden icke bör
afse att därstädes plantera en statskyrka eller sekt utan att föra själar
från satans makt till Gud. »Må vi» — för att begagna en engelsk
predikants ord — »sedan lämna de omvända att koka samman till
sekter, att ordna sig till metodister eller baptister, eller jag vet icke hvad,
eller ännu bättre att visa sina lärare en förträffligare väg genom att
glömma bort namnen, hvilka äro legio, och endast sluta sig tätt till
baneret, som är kärleken. Att predika Kristus och endast Kristus är hvad
vi hafva att göra, och vi må väl lämna hemma våra sektåtskillnader och
låta det nakna korsets märke stråla som den enda prydnaden i vår
vapensköld» .
Innan de missionsvänner, hvilkas talan vi här föra, taga något
afgörande steg, hafva de genom oss velat ställa sig i förbindelse med
Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt räcka henne en broderlig hand till
gemensamt arbete i nu antydda riktning ute i hednavärlden, på det att’ icke
bandet mellan Stiftelsen och dem måtte fullkomligt afslitas och de refvor,
som ännu genom Guds nåd kunna botas, blifva svårare, än de för
närvarande äro.
Skulle styrelsen anse, att Stiftelsen, trogen sina stadgar, hittills icke
kunnat handla annorlunda, än hon gjort, så anhålla vi broderligen, att
styrelsen ville vidtaga de åtgärder, som äro af nöden, på det att.
Stiftelsens stadgar vid näst instundande årskonferens måtte varda ändrade i
den riktning, att hon för framtiden må obehindradt kunna till
hednavärlden utsända missionärer, om hvilkas lif i Kristus, kärlek till Kristus
samt nitälskan om själars förande till Kristus man är öfvertygad, äfven
om de icke i alla delar kunna besvärja eller med löfte förbinda sig till
den augsburgska bekännelsen.
Tillförseende oss ett broderligt svar härpå, hvilket torde adresseras
till kyrkoherden A. Falk i Kumla, anbefalla vi Eder och oss i Guds och
vår frälsares Jesu Kristi nåd.
P. Waldenström. A. Falk. E. J. Ekman.
E. Nyström. C. J. Nyvall.
Sven Johnsson. Axel Beskow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
