- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 Stockholm och norrut från 1860 /
1566

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 71. Religionsförföljelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1566 SJUTTIONDEFÖRSTA KAPITLET.

den dömer en anklagad, förhöra honom för att få veta, hvad han
gjort, och pröfva, om anklagelsen äger giltig grund, så finnes
väl ingen anledning, hvarför icke äfven ett kyrkoråd skulle vara
pliktigt att göra sammalunda. Vi skola i det följande anföra några
exempel, som visa, att den gamla fiendskapen mellan kvinnans
säd och ormens säd ännu fanns kvar, och huru kyrkoråden
flerstädes i landet förfarit vid utöfvandet af den makt, som genom
denna förordning blef lagd i deras händer.

Den 14 febr. 1876 utfärdades i Moheda församling.af Växjö
stift ett kyrkorådsförbud af följande lydelse:

»Enär en så kallad kolportör vid namn Carl Andersson från
Vaxholm, med flera andra kolportörer, inom Moheda församling flera gånger
uppträdt inför sammanbudade, talrika folksamlingar med andliga föredrag,
hos en del församlingsmedlemmar förorsakat religionsgrubbel, hos en stor
del väckt förargelse och bitterhet, åstadkommit söndringar i kyrkligt
hänseende och väckt vämjelse och förakt för den offentliga gudstjänsten,
hade kyrkorådets medlemmar blifvit anmodade att förekomma, det dessa
kolportörer icke vidare må uppträda inom församlingen. I
anledning-häraf hade kyrkorådets medlemmar på kallelse denna dag sammankommit,
och efter någon öfverläggning om, hvad som vore att göra med afseende
på förberörda omständighet, fann kyrkorådet giltiga skäl vara för handen,
då så beskaffade omständigheter förefinnas, som nämnda äro, att i stöd
af kungl, förordningen af den 11 dec. 1868 angående särskilda
sammankomster för andaktsöfning förbjuda dessa kolportörer att för utöfning
af lärareverksamhet vidare inom församlingen uppträda, och skall detta
kyrkorådets beslut i vittnens närvaro kungöras ifrågavarande kolportörer».

Vid en strax därpå utsatt sammankomst, till hvilken mycket
folk samlats för att höra Guds ord, framträdde två personer af
kyrkorådet, just då Carl Andersson skulle börja sitt föredrag,
och meddelade honom kyrkorådets ofvannämnda förbud att inom
Moheda församling vidare utöfva lärareverksamhet. Härpå
svarade Andersson: »Gud välsigne både eder och edra beslut och
låte dem lända till det bästa både för Guds rike och eder. Ar
detta edert allvar, är det rätt och lagligt, så vill jag foga mig
därefter och vara all mänsklig ordning underdånig för Herrens
skull. Ty jag är förvissad därom, att dem, som hafva Gud kär,
skall allt tjäna till det bästa». Då nu emellertid hsla den
församlade menigheten enstämmigt yrkade, att Andersson borde
förkunna ordet för folket, på det att icke så många måtte hafva
gått till sammankomsten förgäfves, lät han öfvertala sig till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free