Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 71. Religionsförföljelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1568 SJUTTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
och kristlig vandel. Att denna predikan verkat, hvad den
åsyftat, och hvad Guds ord säger, att sann kristlig lära måste
åstadkomma, är för enhvar, som vill tala efter sitt samvete,
uppenbart. Många kunna äfven prisa Gud, att de genom hans
vittnesbörd blifvit ryckta som bränder ur elden och uthulpna från
ett kropp och själ ruinerande syndalif till att tjäna och lyda
lefvande Gud. Att några tydt allt detta till det värsta, anseende,
att stor skada i kyrkligt hänseende härigenom vore för handen,
återstår ännu att bevisa.»
Förhöret inför häradsrätten afslutades med följarde yrkande
af allmänna åklagaren Eksandh: »Då den borgediga lagen
lagt den makten i ett kyrkoråds händer, att detta kan uppställa
förbud, så är det tillbörligt, att Carl Andersson så väl som alla
andra lyda detta förbud, men, då han öfverträdt detsamma, yrkar
jag såsom åklagare, att Carl Andersson dömes skyldig till ansvar
enligt lag». Andersson blef af häradsrätten dömd till 50 kronors
böter.
Från domkapitlet i Växjö, som fastställt kyrkorådets beslut,
blef ärendet sedermera hänskjutet till Kungl. Maj:t.
Enär den besvärsskrifvelse, som Carl Andersson den 26 juli
sagda år ingaf till Kungl. Maj:t med anledning af
kyrkorådsförbudet och Växjö domkapitels bekräftande utslag därå, är ägnad
att sprida ljus öfver den godtycklighet, som oftast gjorde sig
gällande vid utfärdandet af sådana förbud, vilja vi hir meddela
ett par korta utdrag ur densamma. Sedan Andersson i början
af sin skrifvelse påpekat orsakerna till konventikelplakatets
upphäfvande samt syftet med 1S68 års kungl, förordning och
kyrkorådets därpå grundade rätt och plikt att vaka öfver det andliga
tillståndet inom församlingen, säger han vidare:
»För att kunna utöfva denna kontroll föreställer jag mig, att i
främsta rummet kyrkoherden i församlingen icke allenast såsom
ordförande i kyrkorådet utan förnämligast såsom själaherde borde flitigt
besöka de andliga föredrag, som hållas af andra, och att äfven kyrkorådets
ledamöter, så ofta deras tid medgäfve, därvid borde jämväl för egen
uppbyggelse infinna sig, samt att, om de då ansåge något i föredragen
vara bibelstridigt eller leda till kyrklig söndring m. m., kyrkorådet borde
sammanträda, inför sig ställa den, som hållit föredraget, och låta honom
förklara sig öfver de anmärkta uttrycken samt, om hans förklaring ej
befunnes nöjaktig, då först förbjuda honom att med sådana föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
