Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - III. Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• DE ANDL. RÖRELSERNA I ÖSTERGÖTLAND. 2255
m. m. såsom icke varande fullt evangeliska, begynte de äfven
anse bönen för en lagens gärning och upphörde därför med att
bedja och talade föraktligt om bönen. Bibeln läste de någon
gång för ro skull, såsom en af de mest framstående bland dem
sade. De lärde, att Gud en gång för alla har uppgjort allt för
hela världen med världens ställföreträdare Kristus, som fullgjort
allt i allas ställe: fullbordat lagen för alla, ångrat, gråtit och
bedt i allas ställe och slutligen lidit syndens straff eller den andliga,
lekamliga och eviga döden i allas ställe. Nu behöfdes därför intet
mer, än att världen fick veta detta, och så vore hon frälst och
salig utan något vidare. Ty Jesus hade sagt: »Det är
fullkomnadt», och till det, som är fullkomnadt, skall ingenting vidare
göras, ty därmed gör man hela evangelium om den en gång för
alla skedda frälsningen till en osanning och Gud till ljugare
o. s. v.
Men denna galenskap bar fröet till sin upplösning i sig
själf, hvilket ock blef uppenbart efter en mycket kort tid. Några
dogo, andra affiyttade till annan ort, och det visade sig, att de
voro så fattiga, att de till sist saknade anden, hjärtats tro till
Gud och kärleken till Guds folk. Emellertid fick denna sorgliga
missriktning i sin mån medverka därtill, att de, som voro ärliga
i anden, vaknade upp och började med allvar uppmärksamma
den vid denna tid väckta hälsosamma frågan: »Huru står det
skrifvet» ? Man begynte med allvar rannsaka de heliga skrifterna
för att se, hvad Guds ord lärer så väl i ofvan antydda lärofråga
som ock beträffande försoningen, nattvarden, dopet m. m., och
många förut hyllade läromeningar befunnos af många ohållbara
i ordets ljus. Dock funnos icke så få, som härvid höllo så hårdt
på den förut gängse uppfattningen i läran, som om den varit en
direkt uppenbarelse af Gud, och dessa uppträdde nu med stor
kraft mot det förmenta kätteriet, som uppstått. Det blef en
allvarsam strid, som med tiden ledde därtill, att de olika partierna
de »rent evangeliskt lutherska» och »kättarne», d. v. s. de
frikyrkligt sinnade, i yttre måtto skildes åt, hvarefter stormen så
småningom stillade sig och det hårda och kärlekslösa dömandet
började dö bort till ömsesidig båtnad.
Emedan de predikanter, som vanligtvis predikade i
»Krubban», voro frikyrkligt sinnade, så fick den frikyrkliga rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
