Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - IV. A. F. Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2268
ÅTTIONDESJETTE KAPITLET.
IV.
A. F. Lundmark.
Predikanten A. F. Lundmark föddes i Tuna socken af
Uppsala län den 2 febr. 1836. Hans föräldrar voro
sockenskräddaren M. Lundmark och hans hustru Kristina. Vid den
tiden fanns det ingen i den trakten, som var känd för att frukta
Herren i anda och sanning, utan alla lefde, såsom köttet och sinnet
lyste. Familjen Lundmark var dock icke alldeles oberörd af Guds
ande, och modern, ehuru ännu icke lycklig och glad i Gud,
grät ofta öfver sin och sina medmänniskors synd samt talade på det
mest kärleksfulla sätt med sina 8 barn, af hvilka Lundmark var
den yngste, om nödvändigheten att fly det onda och hålla sig
till Herren. Hennes förmaningar blefvo icke utan frukt. Redan
vid 8 års ålder var den unge Lundmark kraftigt berörd af Guds
ande och kände sig öfvertygad om nödvändigheten af en hel
omvändelse till Gud, och äfven vid sin konfirmation erfor han
en allvarlig maning i sitt inre att beträda vägen till lifvet, men
icke heller nu blef det någon verklig öfvergång från döden till
lifvet.
Vid 16 års ålder kom Lundmark till Uppsala såsom lärling
i det yrke, som han börjat öfva hos sin fader. Han besökte då
de evangeliska sammankomster, som vid den tiden höllos i den
s. k. Henschens sal i staden. Här fick han nu för första gången
i sitt lif höra det goda budskapet om återlösningen i Kristus
Jesus lefvande och klart förkunnas af den gamle
kakelugns-makaren Dahlén. Den muntliga förkunnelsen af evangelium, de
brinnande bönerna, den gripande sången, allt detta var för honom
något nytt o.ch underbart. Han kände sig mäktigt gripen och
tyckte sig liksom förflyttad till himmelens förgårdar. Lundmark
fortsatte sedermera att besöka så väl gudstjänsterna i kyrkan
som sammankomsterna på Henschens sal, grät ofta öfver sina
synder men meddelade sig icke rörande sina inre erfarenheter
med någon, icke ens med sin i staden bosatte morbroder Johan
Holmgren, som var en troende man. Hans bekanta ansågo ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
