Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - VIII. Vadstena och Skeninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I ÖSTERGÖTLAND. 2297’
Af denna anledning knäföllo de församlade inför Herren och
med dem Fransson, som ledde i bön. Då han slutat, bad äfven
en lärarinna, hvars elev den bedröfvade flickan hade varit. Midt
under hennes bön inträdde stadsfiskalen, åtföljd af en
polisbetjänt, bjöd tystnad och uppmanade Fransson och de öfriga att
genast aflägsna sig, hvarom icke skulle de genast blifva utkastade
och därjämte få böta. »Ut, ut!» ljöd ropet med barsk ton. Då
framträdde värdinnan inför stadsfiskalen och sade saktmodigt
men allvarsamt: »Lokalen är mitt hem, och de församlade äro
mina kända vänner. Jag äger väl full rättighet att behålla dem
hos mig». Men därpå svarade fiskalen: »Om de här
församlade icke lyda min tillsägelse, så går jag efter flera poliser
för att kasta ut dem. Och äro icke dörrarna öppna, när jag
kommer, så spränger jag upp dem och kastar ut de innevarande».
Därefter aflägsnade sig fiskalen jämte polisbetjänten. Värdinnan
och hennes vänner blefvo stilla. Med en viss oro förbidade de,
hvad som skulle komma. Under tiden sändes bud till
missionsföreningens ordförande, som var ägare till huset, hvari det störda
sällskapet befann sig hos en där boende hyresgäst. Han kom
och lugnade de uppskrämda, men fiskalen med sina poliser
infann sig ej. Ute på gatan posterade dock tvenne poliskonstaplar,
men äfven de aflägsnade sig omsider, då polismästaren icke
syntes till.
Kl. 6 var mycket folk samladt i missionshuset. Ordföranden
trädde då fram och tillkännagaf, att de församlade till följd af
ett mot Fransson utfärdadt kyrkorådsförbud icke kunde få höra
honom predika nu, men att en annan predikant skulle läsa något
Guds ord för d^m, hvarefter ett bönemöte skulle äga rum, i
hvilket enhvar utan hinder kunde deltaga genom att högt åkalla
Herrens namn, ty detta kunde hvarken kyrkorådet eller någon
annan myndighet förbjuda. Sedan predikanten talat en stund,
började bönemötet, såsom bestämdt var. Fyra personer hunno
uttala sitt hjärtas önskningar i bön till Gud, och sedan började
Fransson bedja. Men han hann icke säga många ord, förrän
stadsfiskalen afbröt honom och »i Hans Majestät konung Oscar
II:s namn upplöste sammankomsten». Då han tillkännagifvit
detta, skrek han: »Ut, ut!* och befallde den uniformerade
polisen att hjälpa till med att få ut folket. Poliserna sökte efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
