Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 87. Andliga rörelser i Västergötland - V. Lidköping med omnejd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2356 ÅTTIONDESJUNDE KAPITLET.
Under de första åren kunde Immanuelsförsamlingen af
ekonomiska skäl icke anställa särskildt aflönad predikant utan
betjänades då med Guds ords predikan af åtskilliga bröder inom sin
egen krets, hvarjämte predikanter från Jönköpings och
Västergötlands missionsföreningar regelbundet besökte staden några
gånger hvarje år. Men år 1891 beslöt församlingen att
gemensamt med flera andra missionsföreningar och friförsamlingar i
stadens omnejd kalla och anställa predikanten K. J. Wester med
uppdrag att verka dels i staden och dels på olika platser i dess
närmaste grannskap. Ar 1892 kallades till hans medarbetare
predikanten C. J. Bergqvist, och, då han sedermera affiyttade
för att genomgå missionsskolan i Stockholm, antogs C. J.
Borgqvist i hans ställe. Hamnfogden Aug. Hemberg, som under en
längre följd af år med nit och värma deltagit i det evangeliska
arbetet i staden, är för närvarande friförsamlingens ordförande,
och K. Lönnerberg verkar såsom dess predikant.
Herren har under årens lopp rikligen välsignat dessa
bröders verksamhet i evangelii tjänst till själars frälsning och Kristi
församlings uppbyggelse och stadfästelse i nåden. Några svårare
slitningar och partistrider hafva ej förekommit bland de troende
på denna plats. Fridens och kärlekens ande har fått regera så
väl inom friförsamlingen som ock mellan dess medlemmar och
de metodist- och baptistvänner, som finnas i staden, Gud till ära
och till fromma för hans stora rikssak.
På det för sina härliga och vidsträckta utsikter, sin
naturskönhet och yppiga växtvärld beprisade Kinnekulle var det
ännu år 1860 mycket mörkt i andligt afseende. Väl fanns det
en och annan, som genom yttre fromhet och dagligt bruk af
Guds ord skilde sig från den stora mängden, men de andliga
lifsrörelser, som vid den tiden förspordes i andra delar af landet,
voro dock här ännu alldeles okända. I Fridene bodde vid
ofvannämnda tid en troende snickare vid namn Flodin, som emellanåt
predikade Guds ord i sin hembygd. Han hade nyligen genom
döden förlorat sin hustru och var betänkt på att från
Kinnekulle anskaffa en grafvård för hennes graf. Han sammanträffade
då med en i Häggum boende troende man, som hette Johannes
Barsson, och det beslöts, att de båda skulle göra sällskap till
Kinnekulle för att beställa grafvården och på samma gång för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
