Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 90. Andliga rörelser i Småland - B. Kronobergs län - VII. Karl Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2582
NITTIONDE KAPITLET.
Men hans bild i tusen sinnen
Välbekant och älskad står,
Och i landet blomstra minnen
Från hans gångna arbetsår.
Han var vänlig, han var solig
Och gick raka vägar fram.
Uti sällskap var han rolig
Men på djupet allvarsam.
Skämtets pil hans båge hade,
Löjet lekte kring hans mun,
Men det låg i hvad han sade
Droppar från Guds vishets brunn.
Ty som blomster ibland gräsen
Och som rosor ur sin knopp
Växte humorn ur hans väsen
Frisk, naturlig, helgad opp.
Där fanns intet sökt och lånadt
I hans tal, i sätt och skick,
Därför blef det mindre hånadt,
Hvad som af hans läppar gick.
Alla kände, att i talet
Slog ett hjärta ömt och godt.
Vid hans kvarn enhvar fick målet,
Om man ville sanning blott.
Men mot lögn och sken och villa
Spelte skarpt hans batteri,
Och med mörkret for han illa;
Där var ingen sympati.
Många trogna hjärtan sucka
Vid det trogna vittnets graf:
Hvem skall fylla nu den lucka,
Som hans död i ledet gaf?
Hvem skall utså ordets sade
Lika troget, som han sått?
Hvem skall plöja på det trade,
Där hans plog så länge gått?
Sof, du trogne vän och broder,
I din gömma; njut din ro.
Jorden var din hyddas moder;
Barnen bäst hos modern bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>