- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 Vermland och söderut från 1860 /
2581

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 90. Andliga rörelser i Småland - B. Kronobergs län - VII. Karl Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 2581

»Herre Jesus, hjälp, skrif in ditt ord med eldstil i hjärtat,
hvad som är sant och hvad som är rätt, och välsigna allt
folket. Amen.

Jesus, du är en hjälpare för dem, som ingen hjälpare
hafva.

Jesus, fräls folket häromkring. Jesus, fräls oss från hvarje
synd, två oss, att vi må bli hvitare än snö. Amen.

Jesus, Jesus, lös min ande. Amen, amen. Jesus, Jesus,
fräls mycket folk. Amen.

Nu skall jag sofva, tills Herren själf stiger upp ur sitt
segerrum.»

Det var på sitt lilla landtställe Bäckarslöf i Slätthögs socken,
där han bott de senare åren, som Carl Andersson den 16 april
1901 fick sluta sin rikt välsignade arbetsdag på jorden för att
ingå i den sabbatshvila, som står åter för Guds folk.

Vi afsluta denna korta teckning af Carl Anderssons lif
och verksamhet med följande poem af C. B—g, som upplästes
vid hans graf:

Här är rummet för hans hvila,
Allas vår Carl Andersson.
Hit i dag vi andligt ila,
Om ock kroppsligt långt ifrån.
På hans bår vi vilja fästa
Bland de andra sångens krans.
Ack, han ville allas bästa,
Nu vårt bästa vare hans!

Sjutti år han hade inne,
Men hvem tänkte väl därpå,
Då med ungt och lifligt sinne
Han var van att bland oss gå?
Ack, vi glömde räkna åren,
Glömde se, hur han blef böjd,
Ty i ögat lyste våren,
Och hans själ var full af fröjd.

Han är borta —■ nej, det ordet
Passar ej att nämna här.
Han är hemma; allt är vordet
Nytt och skönt för honom där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free