Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 92. Andliga rörelser i Skåne - VI. Kristian Roslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2708
NITTIONDEANDRA KAPITLET.
han aldrig skulle kunna blifva frälst. Någon troende fanns då
ej på orten, och han meddelade sig därför icke heller med någon
rörande sina inre erfarenheter. Trots allt detta var han den
mest lefnadsglade yngling och besökte flitigt ungdomens nöjen
och danstillställningar, där han var gärna sedd och ofta
uppträdde som ledare för de andra. Det var en neslig träldomstid,
då syndens onda makter höllo honom fjättrad i sina bojor, under
det att Guds ande likväl arbetade på hans frälsning.
Då han var 20 år gammal, tog han värfning som soldat
vid Norra Skånes infanteriregemente. Nu blef arbetsförtjänsten
större, men allt, som på ett eller annat sätt förtjänades, förspilldes
i sällskapslifvet bland likasinnade kamrater. Ehuru Roslund,
såsom han själf bekänner, under de sju första tjänsteåren som
soldat var en af de vildaste vid kompaniet, var han dock äfven
under denna tid kraftigt sökt af Gud, och stundom skyndade
han bort från de larmande kamraterna för att allvarligt anropa
Gud om sin själs frälsning. Ar 1868 var han ute på två
månaders kommendering vid Herrevads kloster. Bland hans
kamrater funnos då två män, som voro helt olika de andra. De
uppförde sig mycket stilla, hvarjämte de flitigt läste andliga
skrifter. Roslund lade märke till detta, och en söndag, då de
voro fria från exercis, vände han sig till den ene af dem och
bad denne visa honom, huru han skulle kunna blifva såsom de
och komma in på den väg, som leder till det eviga lifvet. Denne
förklarade då för honom, huru fruktlöst det vore att genom egna
föresatser blifva fri från syndens och satans tyranniska öfvervälde,
samt visade honom till den på korsets stam upphöjde frälsaren,
som stod färdig att sluta äfven honom i sin famn och leda
honom till en sann och verklig frihet. Detta räknar Roslund
såsom det första evangelium, han fick höra, och detta såsom den
första gången, då tillfälle bereddes honom att få höra frälsningens
budskap. Någon lekmannapredikant hade nämligen vid den tiden
icke ännu besökt hans hembygd, och icke heller någon annan
troende fanns där, som kunde meddela honom vägledning i
andliga ting.
Kort efter återkomsten till hemmet erhöll Roslund
underrättelse om, att predikanten Sven Persson på kallelse af en kvinna,
som nyligen blifvit omvänd till Gud, skulle komma till hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
