- Project Runeberg -  Det israeliska folkets uppkomst och äldsta historia /
25

(1904) [MARC] Author: Jonas Walles - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina sändebud. Kanaans land är sedan gammalt ett heligt
land. Där fanns för öfrigt utom Bel-systemet äfven en
annan teologi, enligt hvilken den högste guden var
densamme som Anu, himlaguden i ordets egentliga bemärkelse.
Att denne dyrkats i Kanaan framgår icke blott af
gammaltestamentliga och grekiska vittnesbörd utan synes ock i
El-Amarna-brefven där himlen på mångfaldiga ställen betecknas
som gud (resp. Guds boning) genom det före ordet satta
AN. Denne egentlige himlagud har annan karaktär än
luftguden, hvilken äfven på sitt sätt är en himlagud.
Anu-och Bel-teologien täfla med hvarandra i Kanaan (jfr sid. 42 f.).

Märkligt är att Rib-Addi af Byblos har
Sirdani-kri-gare (L20 B47 B89). Sådana anträffas längre fram (under
19:e dynastien) i Egypten, och af egyptiska källor framgår,
att de kommit från Medelhafvets kuster. I
El-Amarnabref-ven möta vi dem för första gången i Orienten. Utan
tvif-vel hafva fenicierna sedan gammalt användt sådana
Medel-hafs-krigare, med hvilka de blifvit bekanta under sina
handels- och sjöfärder (jfr Hez-. 27 io fif.). De äro förebud
till de stora invasionerna till Egypten och Syrien af
medel-hafsfolk under Mernefta och Ramses III, hvilka fått så
af-görande beydelse för det mosaiska Israels uppkomst.

I ett annat bref från Rib-Addi (L15) som till
innehållet sammanhänger med det nyss anförda beder Rib-Addi
den förutnämnda Amanappa, som varit i Fenicien och känner
till landets förhållanden, att han må tala vid konungen och
få dennes tillstånd att draga ut med egyptiska trupper och
göra ett infall i Amoriterlandet. Därvid talas om
Amoriterlandet (resp. en del däraf) såsom af naturen varande “en
fast ort“ (a&ar dannu). Därmed må jämföras Salmanassar
II:s ord om Hazael af Damaskus, mot hvilken han förde
krig. Salmanassar säger: “Hazael af Damaskus förlitade
sig på sina truppers stora tal och uppbjöd sina trupper i
mängd. Berget Saniru (Hermon), en bergskägla midt emot
Libanon gjorde han till sin fästning (dannuti-su)"1. I själfva
verket måste Hermon och Anti-Libanon hafva hört till
Amoriterlandet. Max Muller har visat huru enligt egyptiska

1 E. Schrader, Keilinschr. Bibi. I, sid. 141.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/disfolu/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free