Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet rent af uppkallades efter Kades. Itakama talar om
sina städer i landet Kades och i landet Ubi (B142). Till
det senare räknades bland annat Damaskus såsom synes af
Akizzis bref (L37). Landet Ubi uppkallas väl efter en stad
liksom landet Kades, och om Ubi, såsom Winckler väl med
rätta antager, är detsamma som Hoba i 1 Mos. 1415 så ligger
den staden “till vänster“ om Damaskus. Om nu Itakama
besätter städer i landet Kades och därifrån landet Ubi så
talar äfven detta för att det senare landet omfattar dalen
mellan Hermon och Anti-Libanon, medan landet Kades är
dalen mellan Anti-Libanon och Libanon. Det är helt
naturligt att den som ägde den ena af dessa dalar borde äga
den andra för att icke vara innestängd, då just de båda
tillsammans bildade hufvudvägen (“till vänster") från
Damaskus till Nordsyrien. Har redan Itakama sökt förena
dessa båda så hafva väl hetiterna, som med säkerhet ägde
Kades, äfven behållit dalen norr om Hermon. Men hvad
som låg söder därom, nämligen Hermon och Golan har
tillfallit Egypten; man finner nämligen att på Ramses II:s
efterträdares, Merneftas tid en del af Amoriterlandet dock
lyder under Farao[1]. Detta öfverensstämmer äfven därmed
att Ramses II under kriget hade manskap i Amoriterlandets
sydliga del[2]. Det sannolika är alltså att gränsen mellan
Egypten och Cheta-riket gick från Medelhafvet i nordliga
Fenicien österut och sedan söderut efter Libanonbergens
östliga sluttning till dess att den ånyo vred sig mot öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
