Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jelse blifvit invigda till sitt kall (sid. 31 f.). Det Israel som
vi träffa i Palestina under “ domaretiden “ måste ock hafva
haft ett religiöst centrum utanför landet, ty den flyttbara
förbundsarken kräfver med nödvändighet ett sådant såväl
med hänsyn till sin allmänna idé som till direkta uppgifter
i traditionerna. Dessa säga bestämdt att arken förts
utifrån in i landet. Uppgiften att den hämtats från Horeb eller
Sinai (eller enligt en äldre tradition från Kades-Seir), beror
på en förbindelse mellan det under 20:e dynastien bildade
Israelsförbundet och det till öknen fördrifna mosaiska Israel
(§ 5) som först långt fram i tiden kommit till stånd (§ 9).
För öfrigt öfverensstämmer icke arkens karaktär (den står
i nära förbindelse med Jahve Sebaot, med keruberna och
med Israels-idéen) med legenden att den hämtats från ett
ökenberg. Om arkens verkliga härkomst vittna emellertid
traditionerna på ett indirekt sätt.
Bland de folk hvilka på Ramses III:s tid bidrogo med
soldater till den förbundshär som störtade Cheta-riket och
kufvade amoriterna var, som vi sett, Dano. Det är något
vida mer än ljudlikheten som ger oss anledning att
uppfatta dessa soldater som identiska med stammen Dan.
Traditionerna veta om ett Dan både i norr, i trakten af öfre
Jordan, och ett i söder, som är granne till filisteerna.
Frågan är då om Dans vandring skett från det sydliga
området till det norra eller tvärtom. Enligt legenden att alla
stammarne kommit från samma håll, nämligen från öster,
in i Kanaan måste Dan naturligtvis hafva tågat från söder
till sitt nordliga område såsom det berättas i Dom. 18 (jfr
Jos. 19 47). Men samma berättelse förråder, genom det sätt
hvarpå den förklarar föreliggande traditioner, att det i
verkligheten tillgått annorlunda. Det säges i v. n—12 att 600
män af Dans stam, väpnade till strid, bröto upp från Sora
och Estaol och att de sedan lägrade sig vid Kirjat-Jearim
i Juda, samt att denna ort just därför alltfort kallades för
Dans läger. Häraf synes att på författarens tid en ort vid
Kirjat-Jearim verkligen kallades Dans läger. Man visste
ock att Dan från annat håll kommit till denna ort. Det
är nu en uppenbart ohistorisk legend som gifves i Dom. 18,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
