Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dettas relation till större folkförbund och folkvärlden i
allmänhet, göra en återblick på den föregående historien sådan
denna numera ter sig.
Som redan förut är framhållet sammanhänger Israels
historia på det närmaste med de stora omhvälfningar som
ägde rum omkr. 1700 f. K. såväl i Asien som i Europa
(Mindre Asien) och Egypten (sid. 57 ff.). Hvar än Hyksos
ytterst kommit ifrån, så hafva de dock med stor sannolikhet
behärskat Nordsyrien och den närliggande Medelhafskusten
närmast innan de eröfrade (Amoriterlandet, Kanaan och)
Egypten, eftersom med deras välde i Egypten en liflig
förbindelse med Medelhafs-folken tager sin början och eftersom
deras slutliga fördrifvande från Egypten omedelbart
efterföljes af Syriens eröfring, hvartill komma flere andra skäl
(jfr sid. 58 f.). Det torde då icke vara ett alltför ogrundadt
antagande, att de under sitt herravälde i Egypten alltfort
behärskat Nordsyrien och att sålunda ett folkförbund ägt
bestånd ända därifrån till Egypten, i hvilket förbund alltså
både nordsyrer (Israel), amoriter och kanaaneer ingått.
Liksom längre fram, på El-Amarna-tiden, då dessa folk lyda
under samma välde, amoriter och nordsyrer stå i fientligt
förhållande till hvarandra, så måste detsamma varit fallet
redan under Hyksos-väldet, ty den på El-Amarna-tiden
rådande fiendskapen är tydligen nedärfd från forntiden och
grundad i deras olika religion. Enligt egyptiska källor
skulle Hyksos hafva dyrkat guden Sutelj, efter en uppgift
till och med honom ensam[1]. I fördraget mellan Ramses II
och Cheta-konungen talas om de af Cheta-folket dyrkade
gudomligheterna, bland dem Suteh, himlens herre, vidare
Suteb af Cheta-landet och Astarte af Cheta-landet. Dessa
båda Suteh förhålla sig till hvarandra alldeles som den
amoritiske bergguden (Amurru-Hadad) till den gamle Bel som
var luftrikets (himlens, stormens) gud. Den universela
himlaguden (himlens Suteh) är genom en särskild
uppenbarelseform fästad vid det egna landets berg (Cheta-landets Suteh),
hvilka därigenom få universela anspråk. Liksom nu jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
