Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som gjort Sinai till lagstiftningens berg, och detta i
motsvarighet därtill, att Juda icke längre ägde Edom såsom
på den tid då Seir-Jahvisten tillkom. Amaleks forntida
vistelse i trakterna söder om Juda och keniternas, “Moses
släktingars", boende bland Amalek har fått tjäna som en
allmän anknytningspunkt för den nya traditionen. För
öfrigt ansluter sig Sinai- Jahvisten i väsentliga afseenden till
Seir-Jahvisten, hvars tendens han delar. Likasom sannolikt
redan den sistnämnda, så har äfven Sinai-Jahvisten lagt
vikt vid urhistorien för att häfda Jahve, Israels (Paradisets)
Gud, gentemot elohismen; han har med sitt verk velat visa,
att religionen i Jerusalem äger historiskt sammanhang med
Paradiset. Men den nya Jahvisten ställer Juda ännu mer
i förgrunden än den gamla; något som är förklarligt då
Nordisrael nu politiskt gått under. Vid eröfringshistorien
fäster sig Jahvisten mest vid Juda (Dom. 1) likasom Juda
(Hebron) äfven i patriarkhistorien spelar en framstående
rol. Domarehistorien mynnar ut i kampen med filisteerna,
vid hvilken Jahvisten gärna dröjer för att visa huru David
slutligen frälst Israel från denna fiende likasom ock från
andra. Kring David och hans ättlingar vill Jahvisten förena
Israel och Juda.
Jahvismen och elohismen svara egentligen mot den
förmosaiska och den mosaiska religionen \ ty den gamla
motsatsen har fortsatt äfven sedan jahvisterna antagit
mosaismen. Jahvisternas sträfvan har sedan dess varit den
att undantränga den elohistiska mosaismen och att förena
Moses religion med de urgamla paradisidéerna. Men den
andliga säd . som utsåddes på Moses tid växte alltfort till
en god del utanför det område dit Jerusalems inflytande
sträckte sig, och icke heller paradisidéerna läto sig binda
vid Jerusalem utan gingo sin egen väg i de till Assyrien
hörande länderna norr om Juda, i hvilka dessa ideer hade
1 Den rena mosaismens målsmän voro visserligen jahvister om än
af helt annat slag än de i Juda och Israel härskande. Vi tänka har
närmast på jahvismen och elohismen såsom sekundära former af den rena
mosaismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
