Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des gick alt ännu Buxhövdens förnämsta omsorg ut på att med
ett par tiotal kanoner — mot hvilka på Sveaborgs vallar stodo
734 l) — injaga skrämsel hos fästningens garnison.
Två dagar förgingo, och ställningen hade skiftat. Utan
tvifvel hade de hemliga underhandlame haft att meddela
goda nyheter, ty den 2 april på eftermiddagen sände
Buxhöv-den öfverste Anselm de Gibory till Cronstedt för att förnya
uppfordran till kapitulation. Och underrättelserna visade sig
vara alldeles riktiga. Cronstedt tillbakavisade väl äfven nu
rys-sames yrkanden, men föreslog i stället en vapenhvila till den
13 maj, med löfte att, om han icke inom förloppet af denna
tid erhölle hjälp, öfverlämna Sveaborg åt ryssarne.
Synbarligen väntade desse, antingen på grund af den förra
rådplägningen eller med stöd af underhandlames meddelanden, ett
förslag i denna riktning, öfvehste de Gibory gick in härpå, men
med vilkor att Cronstedt omedelbart då stilleståndet vidtog skulle,
såsom säkerhet för fördragets uppfyllande, öfverlämna åt ryssarne
Långöm samt Väster Svartö och Lilla Öster Svartö. Cronstedt
för sin del tillbakavisade icke bestämdt detta vilkor, utan
uppsköt blott sitt svar till följande dag. Då underhandlingarna
sålunda tagit en god början, beslöt man att för ett dygn
inställa fientligheterna.
Ännu samma kväll sände grefve Buxhövden öfverste de
Gibory till Petersburg för att till kejsaren öfverbringa
underrättelse om det skedda. I sin rapport framhåller han hurusom
de nämda trenne holmarna, om de komme i ryssames
händer, i hög’ grad skulle befasta deras position. »Efter att
hafva öfvervägt dessa fördelar, har jag också kommit till den
slutsats att ett dylikt stillestånd bör blifva för oss särdeles
gyn-samt, isynnerhet om man tager i betraktande alla de medel
jag får i min hand — tack vare det återvändande lugnet och
vårt närmande till fästningen — att invärka på garnisonen och
söka förmå själfve befälhafvaren att hylla vår sak. “* *)
’) Enligt major Hjärnes specificerade förteckning.
*) Jfr Generalstaben, Sveriges krig, II, sid. 318 och följ., samt
krigsministern Araktschejeffs svarsskrifvelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
