Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronstedt ämade dock icke afsluta någon konvention
innan han inhämtat sina underbefalhafvares åsikt. För detta
ändamål sammanträdde krigskonseljen på Sveaborg åtskilliga
gånger under dessa dagar. Den allmänna gången af
öfverläggnin-garna är oss fullkomligt klar, och likaså största delen af
enskildheterna, men däremot variera tyvärr uppgifterna om antalet af
och tiden för sammanträdena i så hög grad, att en i alla
af-seenden tillfredsställande framställning synes omöjlig att
åstadkomma.
Krigskonseljens medlemmar voro, utom amiralen själf,
öfverstarne Wärnhjelm, Jägerhorn och Gutoffsky,
öfverstelöjt-nanterne de la Motte, Nordenstam och Wadenstjerna, majoreme
Hjärne, Stejrnschantz, Broberg, Olivestam och von Hauswolff,
samt kaptenen Fock. Konseljen hade icke annan rätt än att
yttra sin åsikt; beslutanderätten tillkom alt fortfarande amiralen.
Kanhända var detta orsaken till att Cronstedt icke ansåg
nödigt låta konseljens medlemmar aflägga ed, oaktadt
krigsartik-larna sådant fordrade.
Första sammanträdet tyckes hafva hållits redan innan
Cronstedt, åtföljd af Jägerhorn och ett par andra officerare, på
eftermiddagen den 3 april å Lånnan sammanträffade med general
van Suchtelen för att fortsätta de dagen förut påbegynta
underhandlingarna. På Lånnan meddelade Cronstedt då Suchtelen att
krigskonseljen vid sitt sammanträde förkastat vapenhvilan, om
de yttre holmarnas afträdande skulle vara ett vilkor för
densamma. I trots af detta sitt meddelande syntes Cronstedt dock
benägen att öfverlämna Långörn såsom säkerhet för vapenhvilan,
men Suchtelen fordrade att alla de nämda holmarna skulle
afträ-das och vapenhvilan dessutom ännu fastställas kortare än till den
13 maj. Någon öfverenskommelse kom sålunda icke tillstånd. *)
Naturligtvis lät Buxhövden dock icke saken förblifva
därvid. Om sina åtgärder skref han två dagar senare till
utrikesministern, grefve Rumjantsoff: »Ehuru jag märkte att äfven
deras senaste förslag voro för oss tämligen fördelaktiga, vidhöll l
l) Buxhövdens rapport den 3 april, Generalstaben, Sveriges krig, II,
322—323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
