Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmåga; — men jag är soldat, — Soldat! hvad stolt
benämning? då jag har denna titel af Eder — för Eder — och med
Eder. Emottagen då ett upprördt hjertas okonstlade tankar;
och I, Svenska Trupper, som vid detta sorgbundna tillfälle ären
närvarande, varen lefvande vittnen till Svenska moderlandets
oinskränkta tacksamhet. Svenskar! varen stolte öfver att hafva
sett dessa Finska lemningar! minnes dem! högakten dem! —
Se deras aftynade kroppar, deras bleka ansigten, de bära
veder-mälen af deras trogna, änskönt fruktlösa bemödanden att befria
sin fosterbygd under förflutna åren! Och I Finnar! När I
återkommen till fosterbygden, så frambären Svenska folkets
tacksamhet till Eder nation. Veten, att änskönt i återvänden
med utslitna kläder, med genomskjutna eller afstympade
lemmar, medfören I likväl en rättskaffens krigsmannasjäls dyrbara
prydnad. Fiender till Svenska moderlandet kunnen 1 aldrig
blifva, därom är jag förvissad; men förblifven allan tid Dess
vänner! Skulle det nya herraväldets magt hindra Eder önskan
och viljas utöfning, så låten med hjertats och tankens tysta
språk välsignelse tilldelas moderlandet! Påminnen Edra barn
därom! Vi skola från slägte till slägte välsigna Er —
högakta Er!
Ett beder jag Er: att när I nalkens de ställen, hvarest
vi besegrat våra fiender, och då I där sen den usla sandhög,
som betäcker våra stupade kamrater — gifven deras stoft
välsignelsens suck; — de hafva dödt hjeltar — och deras aska
vårdas af ärans vålnader. 1 kännen menniskohjertats
mångfaldiga nycker, dess anlag att hastigt välja föremål, som det
tror sig aldrig förgäta; men knappt äro några veckor förflutna,
förrän obeständigheten gjort ett annat val. Ty tiden förändrar
allt — med den glömmes allt. Dock försäkrar jag Eder, och
I skolen sjelfve finna det, att krigsmannasamband, knutet vid
strid — faror — blod och död, upplöses aldrig. Således ären
I och vi förvissade om hvarandras kärlek; ty
krigsmanna-brödraskap räcker lefnadens tidslängd; och den tacksamhet
jag Er förkunnat och nu förkunnar, har med detta vårt
samband en oupplöslig förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
