Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man kunde redan på förhand föreställa sig, att
Jellineks bok engång skulle blifva en godbit för
fenno-foberna i Ryssland. Hr Korkunov grundar i själfva
värket bela sin framställning på den. Sedan han
lof-vat meddela sina läsare, hvad „den modärna politiska
litteraturen^ menar med ordet union, ger han en
teckning, hvars olika drag föreligga färdiga i Jellineks
arbete.
Han påpekar, hurusom den omständighet, att ett
land har sin egen särskilda lagstiftning, sin särskilda
styrelse och sitt särskilda rättsväsende, ännu icke
bevisar, att det är genom union förenadt med det land,
med hvilket det har gemensam herskare. Så t. ex.
intaga Island och Kanada denna separatställning, men
ingen torde väl tala om en dansk-isländsk eller
engelskkanadensisk union *. „Begreppet union, sådant som
det är definieradt i nutidens politiska litteratur, afser
föreningen af två sjålfständiga stater, hviiken
framträder blott däri att de hafva samma regenta. Och om
realunionen säger han, att den därutöfver „ovilkorligen“
betecknar en sådan förening, „som grundar sig på en
fri genom fördrag uppkommen öfverenskommelse mel- 1
1 „Ingen erkänner* att mellan dessa länder existerar en union,
försäkrar hr Korkunov. Och dock skulle han redan ur Jellineks bok sid. 67
kunnat erfara, att två så framstående engelska skriftställare som Erskine
May och John Stuart Mill säga, att Kanada och några andra kolonier stå
i unionsförhållande till England.
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
