- Project Runeberg -  Finlands inre själfständighet. Till försvar mot fortsatta angrepp /
44

(1892) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fred med Preussen? Och bör Nassau räknas såsom
hörande till Preussen först från den 18 september
1867, då dess förre hertig slöt fred med konung
Vilhelm och erkände de ett år tidigare inträffade
förändringarna? Det är onödigt att säga, att en dylik
uppfattning skulle stå i strid icke allenast med den histo-

*



riska sanningen, utan’ ock med statsrätten. Om också
icke den mellanfolkliga rätten tillerkänner alla
ockupationer en definitiv betydelse, så medgifver den dock,
att fall kunna inträffa, där en‘ hel stat eller en
del däraf inträder i en alldeles ny politisk ställning,
utan att dess forna regerings protester ens juridiskt
invärka på saken. Men under sådana förhållanden är
det fullkomligt oriktigt att frånkänna Borgå landtdag
denna afgörande betydelse och anse Finlands och
Rysslands politiska förening datera sig först från freden i
Fredrikshamn.1

1 Såsom jag redan i mitt föregående arbete påpekat, har professor
Calonii bekanta yttrande, till hvi]ket äfven hr Tagantsev vädjar, endast
partiell giltighet. Det är visserligen obestridligt, att det icke ligger i
undersåtens makt att bryta sina undersåtliga plikter ,,så länge ännu stridens
utgång är oviss“, men när Calonius tillägger „och till dess ett fördrag
mellankommer, hvarigenom regenten själf afsäger sig sin rätt“, uppställer
han en fordran, hvars uppfyllande stundom är omöjligt. Om denna fordran
obetingadt under alla förhållanden skulle vara rättvis, så vore följden däraf
den, att invåname i Hannover och Nassau 1866 befläckade sig „med
förräderiets ärelösa brott’\ Då vi bedömma finnarnas uppförande vid Borgå landtdag,
måste vi taga i betraktande, att krigets utgång då syntes vara, och, såsom
den närmaste framtiden utvisade, i själfva värket var afgjord. Därtill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djfininre/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free