Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 56
DJUR OCH MÄNNISKOR.
skeppen vända i ångest och flykta över vågorna som
skrämda fåglar.’»
Sedan öns tre främsta män planterat dessa
träd, följde alla andra deras exempel. Det fanns
icke en man eller en kvinna, icke ett barn eller en
gubbe, som icke satte en telning i jorden. Somliga
planterade ek och kastanjeträd, andra oliv och
fruktträd. Innan året var slut, såg man överallt större
och mindre plantor sticka upp mellan bergen på ön
och titta emot himlen, väntande på framtiden, för
att en gång bli kraftiga träd.
Ibland alla öns innevånare funnos endast två
människor som inga träd hade planterat. De hade
glömt bort det.
Det var en ung man och en ung flicka som just
den där våren hade börjat älska varandra. Deras
kärlek upptog deras liv så helt, att de aldrig hade
ett ögonblick tid att se eller tänka på något annat.
Nog hade de också hört kungens bud som
befallde dem att sätta telningen av ett träd i jorden,
men de hade genast åter glömt det. Dagen var
ändå allt för kort för dem för att träffa varandra
och tala samman. Huru skulle de kunna finna tid
att plantera träd i jorden?
Då hände det en dag, att ynglingen mötte sin
älskade på bergvägen. Han bar i handen en korg
full av mogna körsbär, som han köpt vid en skuta,
som landat i hamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
