Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i i 266
DJUR OCH MÄNNISKOR.
narna såg man sjön, som låg inunder berget och
glittrade och blänkte med oroliga silverstänk.
Annars var allt så tyst, så tyst. Det enda, som rörde
sig, var doften från furor och granar, då den
stötvis trängde genom den varma luften. »Det luktar
gott!» sade den lilla prinsessan och spärrade upp
näsan. »Bättre än luktvattnet i mors sovrum, bättre
än rökelsen i kyrkan.» Bäst som det var kom hon
till en sluttning, där det växte ett tätt hallonsnår.
Bären voro redan mogna, och hon trängde in bland
buskarna och började ivrigt plocka och äta.
Plötsligt trampade hennes bara fötter på något
halt, och i samma ögonblick reste sig en huggorm
på stjärten och stirrade på henne med sina gula
ögon, medan dess kluvna tunga rörde sig hotande
emot henne. »Vad är du för enr» sade hon och
lät handen falla, som hon hade sträckt ut för att
plocka hallon. »Så du glor! Och så du gör med
tungan! Jag kan också räcka tunga, se här!» och
därmed räckte hon ut sin lilla skära tunga. Ormen
sjönk ned igen och slingrade sig i bukter kring
hennes fötter.
— Så vacker du är! sade hon, i det hon hukade
sig ned. Så blankt skinn du har, och så underliga
krumbukter du kan göra! Kom, så ska vi dansa!
Det såg ut, som om ormen log, ett underligt, ilsket
leende, men så började den ringla sig fram och
tillbaka över mossan. Lilla prinsessan Bella lyfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
