Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sociala kriget, och hur man genom dem söker komina det väl ledda
och genom skarp själfdisciplin skolade socialdemokratiska partiet till
lifs, åstadkomma splittring, väcka agg och ovilja, hat och kif mellan
arbetarna. Man fruktar och respekterar socialdemokraterna, men ej
anarkisterna med deras bullrande fanfaronader. Det är vårt lugna,
bergfasta, besinningsfulla, logiska frigörelsearbete, som inger
kapitalismens banerförare en sådan dödsångest. Vårt arbete tycks gå sakta
och dock fortgår det med hänsynslös kraft på alla områden och mark
vinna vi öfverallt.
IV.
Peter krapotkin oeh hans skola.
Bland våra dagars anarkister intager Peter Krapotkin en mycket
framskjuten ställning. Han har skrifvit en hel del arbeten som inom
alla läger funnit ifriga beundrare och han utöfvar ett stort inflytande
genom sina fängslande »idealbilder» af det anarkistiska framtidslandet.
Krapotkin är grundläggare af den kommunistiska anarkismen och
står där i opposition mot både Proudhon oeh Bakunin, som båda voro
kollektivister. Som motto för Krapotkins lära vill jag citera
honoro-själf innan jag öfvergår till hans skola.
»Sök ej att grunda din lycka och frihet på andras
underdånighets-ställning; så länge som du härskar öfver andra skall du aldrig själf
bli fri.» —
För Krapotkin består anarkismen i följande:
1) Producenternas befrielse från kapitalismens ok vid
produktionen i sin helhet och fritt åtnjutande af alla genom gemensamt ar.bete
frambrakta produkter.
2) Frihet från hva-rje styrelses ok. Individernas sammanslutning
i »grupper», i fria organisationer, utgående från de enkla till de mera
sammansatta, beroende på människornas behof och ömsesidiga böjelser.
3) I frihet från religiös moral och i en fri moral, utan plikt eller
sanktionering, och växande fram ur lifvet och det kommunistiska
samhället själf t.»
I Framtidens Anarkie utvecklar Krapotkin dessa sina teorier. Och
med dem som grundtema är det han löper till storms med den
nuvarande kapitaliststaten och mot vårt socialdemokratiska framtidsideal.
»Kutidens framsteg gå i riktning af fria individers fria
sammanslutning för att ersätta regeringen i alla de funktioner, hvilka förr
voro den anförtrodda,. men som den för det mesta har utfört ynkligt.
Hvad parlamentarisk styrelse och representativ regering beträffar, så
gå de hastigt sitt förfall till mötes . . . Det blir mer och mer i ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
