- Project Runeberg -  Om solen. Trenne föreläsningar vid sommarkurserna i Upsala 1893 /
32

(1893) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlusten större än ersättningen, och linier uppkomma, som
äro svagare lysande, än de omgifvande delarna af spektret,
och derför genom kontrasten se svarta ut.

Kirchhoff drog häraf den slutsatsen, att de
Fraun-hoferska linierna, med undantag for de atmosferiska, draga
sitt ursprung från en starkt upphettad atmosfer, bestående
af förgasade metaller. Han ådagalade likaledes hvilka en
del af de metaller äro, som gifva upphof åt dem. Äro
nemligen de ofvan framstälda lagarne rigtiga, behöfver
man allenast öfvertyga sig om, att vissa linier i solspektret
intaga samma läge, som alla, eller åtminstone de
hufvud-sakligaste, bland de linier, som uppkomma, när man vid
glödhetta förgasar ett jordiskt ämne. Och det är klart,
att detta blir desto mera bevisande, ju flera de linier äro,
mellan hvilka öfverensstämmelsen ådagalägges, och ju
kraftigare de instrument äro, som användas. Naturligtvis kan
jemförelsen lämpligen göras så, att man bestämmer
våglängderna ej blott för de Fraunhoferska linierna i
solspektret, utan ock för alla de enkla kemiska ämnena, och
der-efter tillser för hvilka öfverensstämmelse eger rum. Denna
method kunde Kirchhoff’ likväl ej begagna, enär hans
instrument ej medgaf bestämning af våglängder, utan han
jemförde direkt solspektret med spektra från metallgaser
medelst en af honom sjelf uppfunnen method. På detta
sätt kunde han ådagalägga att i solen förekomma
gaserna af natrium, jern, calcium, magnesium, nickel, barium,
koppar och chrom[1]. Om Herschels soltheori vore rigtig,


[1] Fig. 3, hvilken, så godt som ett icke färglagdt träsnitt förmår,
återgifver en vid föreläsningen förevisad bild, belyser detta förhållande.
I densamma framställas tvenne olika spektra. Det öfre, hvilket är
vätgasens, utgöres af endast fyra ljusa linier på mörk botten. Det undre
är solspektret, och utgöres af ett i hufvudsak sammanhängande
ljusband, öfvergående från rödt genom gult, grönt och blått till violett. I
detsamma finnas i verkligheten tusentals fina, mörka linier, af hvilka
endast de starkaste äro återgifna å figuren. Jemföras begge spektra,
ser man, att mot hvar och en af de ljusa vätgaslinierna svarar en mörk
linie i solspektret. Och då öfverensstämmelsen i läget mellan de ljusa
och mörka linierna är absolut, äfven i de starkaste spektroskop, kan
man häraf draga den slutsats, att de nämnda fyra mörka linierna i
solspektret uppkomma ur i solens atmosfer befintlig vätgas. Beviset blir
så mycket fullständigare, som vätgasen dessutom har längst ut i violett
och i den för ögat osynliga, men af fotografien återgifna s. k. ultravioletta
delen af spektret mer än ett halft dussin andra linier. Samtliga dessa
motsvaras i solspektret af fullkomligt liknande mörka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:11:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dncsolen/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free