Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Adrian .Molin
tagare — mail jämföre årets principiellt förträffliga
regerings-förslag —, men icke generell allmän rösträtt.
Med landtbruksarbetarne är det en annan sak. De stå ännu
långt under strecket. Men de ha också hittills i det närmaste
förhållit sig passiva. Rösträttsbehofvet som alla andra
kultur-behof kräfver vissa förutsättningar i materiella tillgångar och
allmänbildning, som de ännu icke äga. Här har alltså i viss
mening rösträttskrafvet varit framme i otid.
Detta utgår emellertid mindre från faktiska och praktiska
behof än ifrån det liberala jämlikhetsideal som bjuder, att hela
folket utan hänsyn till ekonomiska klasskillnader skall föras
fram till valurnan, och ur dess synpunkt måste själffallet domen
bli hård öfver det nyss förda »praktiska» resonnementet. Men
detta är därför icke obefogadt. Ocli det gör icke anspråk på
att vara afgörande. I själfva verket är det icke fråga om den
enskilda klassens behof eller kraf utan om statens. Och ur
denna synpunkt bör man, äfven utan att godkänna det liberala
jämlikhetskrafvet i ocli för sig, icke kunna annat än erkänna
det i våra dagars Sverige berättigade i krafvet på den allmänna
rösträtten. Denna har nämligen för det första det allmänna
sociala berättigande, 0111 jag så får uttrycka mig, att vara en
nödvändig förutsättning för det sociala reformarbete, som i stort
sedt icke är möjligt genom de nu maktägande klasserna blott,
utan måste ske under medverkan och afgörande medverkan af
den klass reformerna skola gälla, enligt den gamla regeln att
endast den som har skon på vet hvar den klämmer.
Men den allmänna rösträtten har också i våra dagars Sverige
en nationell betydelse. Det ligger alltid ett korn sanning
bakom hvaije fras — så också bakom frasen om rösträtt och
nationell samling.
Det är nämligen icke oberättigadt, när det liberala partiet vill
ge äfven vår landtbruksarbetare rösträtt — ehuru han strängt
taget icke ännu begärt den. Ty han rår i själfva verket icke
för, att han gör sitt arbete i en på grund af de nu
maktägandes försummelser efterblifven näring och därför är underbetald.
Han har vidare fått i allt väsentligt samma skolbildning som
industriarbetaren, hvadan det icke är större risk att ge den
förre än den senare det obetydliga förtroendet att få lägga en
röstsedel i en valurna. Och han drages dock därigenom i nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
