Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nationella samlingen
19
af lifsafgörande betydelse, som det nu ar för sent att söka
skingra: det är för närvarande mera lidelserna, som bära upp
frågan, än det lugna och nyktra förståndet.
Huru många fat bläck och trycksvärta ha inte spillts på
rösträttsfrågan! Och hur mycket har inte pratats på alla dessa
rösträttsmöten, ifrån de anspråkslösare bygdemötena till
folkriksdagarna och de allra modernaste »banketterna»!
Rösträttsfrågan har under åratal stått som n:r 1 på det liberala partiets
program och därmed också på motpartiets. Och nu när den
^nationella samlingen» är i hvar mans mun, så har den blifvit
det stora kardinalvillkoret för möjligheten af detta vackra
önskemåls realiserande. Utan allmän rösträtt ingen »nationell
samling» säga de rösträttslösa likt själfsvåldiga pojkar, som vilja
mutas för att vara snälla. Man tanke bara på alla de fåfänga
ord som talades om rösträtt och samling i det svenska
»frasernas hus» under rösträttsdebatten anno 1906 — och man
hoppas, att det äfven för dem skall göras räkenskap på
domedag.
Rösträttsfrågans närmaste innebörd är ju den att få upphäfd
en i sig principvidrig census. För hvilka är då detta, kännes
detta som ett lifsbehof? Rösträttskrafvet har förts fram inom
de redan nu rösträttsägandes led för arbetareklassens, det »femte
ståndets» räkning. Arbetarne äro landtbruksarbetare och
industriarbetare — om man tecknar i grofva linier. Af dessa är
det egentligen blott industriarbetarne som själfva aktivt deltaga
i rösträttskrafvet. Hvilken är då för dem den reella betydelsen
af allmän rösträtt — om man försöker se fullkomligt nyktert
på saken? År 1866 betecknade 800 kr. om året en respektabel
inkomst, som endast ett litet fåtal af nationen kunde glädja sig
àt. Men med penningevärdets fall och arbetslönernas stegring
àr industriarbetaren redan nu i många fall högst afsevärdt öfver
strecket, och utvecklingen i denna riktning fortgår och
fullbordas otvifvelaktigt under de närmaste åren. Men hvilken
glädje får då industriarbetaren af den allmänna rösträtten? Med
arbetslönens stegring, svarar man, har också följt en stegring
af lefnadskostnaderna och af det allmännas skattekraf på
arbetaren — när han inte förmår fullgöra de senare blir följden,
att han mister sin rösträtt. Men den enda strängt praktiskt
nödvändiga reformen gäller då skattelindringar för små inkomst*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
