Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Adrian .Molin
socialt missnöje, som icke är lika lätt att aflägsna, som
emellertid är en viktig faktor i den sociala utvecklingen, och som utan
tvifvel kommer att gå argast ut öfver liberalismen själf, när
illusionerna hunnit brista. Det blir straffet öfver dess
ideologiska formalism. Den gamla liberalismen är också redan i
upplösningen, och konturerna af de nya partibildningarna kunna
redan skönjas.
Är det alltså ett utslag af formalism, när det liberala partiet
gjort rösträttsfrågan till en lifsfråga för det svenska folket och
vill göra dess lösning till ett villkor sine qua non för den
nationella samlingen, så föreligger ett ännu mera frappant sådant
i det konservativa yrkandet på den allmänna rösträttens
»organiserande» genom proportionella val. Högerns öfvertro på
proportionalismen betecknar spetsen af den svenska formalism,
i hvars tecken rösträttsfrågan släpar sig fram mot sin lösning.
För högern ha proportionsvalen blifvit lifsvillkoret för Sveriges
- folk. Får inte det liberala partiet majoritetsval, så vill det inte
vara med på någon nationell samling, och får inte högern
proportionella val, så är det helt slut med det svenska folket. Det
stackars svenska folket. Det är blott fara värdt, alt det lurar
skamligen dem som tagit sig före att söka kurera det med sin
proportionalistiska patentmedicin, och att man inom en icke
alltför aflägsen framtid skall läsa vittnesbörden om dessa dagars
rösträttsstrider med ungefär samma känslor och samma lindriga
respekt, hvarmed vi följa de gamla skolastikernas tvister om
conceptio imrnaculata eller andra för mänsklighetens utveckling
lika betydelsefulla problem.
För de ofvan antydda ideella synpunkter, som ligga bakom
krafvet på allmän rösträtt, har högern knappast någon blick.
l)en har endast maktfrågan för ögonen. Del är också
förklarligt nog: rösträtt är i sista hand hvarken ett institut för nationell
folkuppfostran, ej heller en formell platonisk rätt, utan i
röst-rältskrafvet ligger krafvet på makt: makt för en nu tillbakasatt
samhällsklass att få sina sociala frågor lösta. Så står den
allmänna rösträtten för högern, vare sig det nu är berättigadt
eller icke, som »inkörsporten» till socialismen, som bryggan till
det farliga sociala reformerandet. Högern har en obestämd
känsla af den nya sociala æran som ett öde, som måste
komina, och däri har den nog rätt, och den tror, att med den all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
