Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Gustaf Stridsberg
Att den danske utrikesminister, hvilka inga lösliga dementier
lyckats fritaga från misstankarna att ha varit delaktig i hvad
som skedde, fortfarande innehar sin plats — det har nu blott
historiskt intresse för oss, men också ett stort sådant. Ej ens
en från alla håll i Danmark utdömd utrikesminister ansåg man
nödigt att reniplacera, ej heller gitte man framlägga de papper,
som skulle klara situationen — det är måttet för den hänsyn,
man anser sig behöfva taga till den skandinaviska idéen ocli
till oss. Och det är knappast att förvänta att andra och större
makter, hvilka ej ens lia något godt geschäft att förlora eller
något offer för Sönderjylland att begära af oss, skola, utgående
från *das er morgen sein wird, was er heute war», anse det
nödigt att visa oss större hänsyn än hvad en af Europas
svagaste stater bestod. Däri ligger en stor fara, som måste
besvärjas.
Den skada, skandinaviska drömvillor och deras krasch gjort
oss, är en faktor, som vår utrikespolitik kan få känna af när
helst en främmande stat, vägledd af förebilder från 1905, önskar
att »vänskapligt och utan komplikationer» erhålla något, det ma
nu vara utlämnandet af en politisk flykting, förökad
malmexport eller ännu kinkigare saker. När något dylikt en dag
påyrkas af en stormakts sändebud, »discretement offentligen inen
under handen starkt», som Gustaf Adolf en gång skref till Axel
Oxenstierna, då hänger allt på, om vi ha blifvit fastare i köttet
och om vår utrikespolitiks ledare ha plikttroget arbetat med alt
skaffa sig kännedom om alla de bestämmande faktorerna och
en klar uppfattning af hvad Sveriges intressen kräfva. —
Det har sagts, att det nittonde århundradets historia ytterst
bestämmes af kommunikationsmedlens utveckling. Den satsen
håller helt visst streck på det militärpolitiska området. Ett
faktum må anföras, så betydelsefullt, så vidtomfattande i sina
verkningar, att det skulle fordras böcker för att klargöra dess
hela innebörd.
Under Krimkriget 1854—55 tog det lika lång tid att föra en
rvsk trängkolonn från Perekop till Sevastopol som det femtio
år senare behöfdes för att föra ett militärtåg den mer än femtio
gånger så långa vägen från Moskva till Mukden. Nutidens
trafikteknik gör det lättare för Ryssland att uppställa och under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
