Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR JÄRNHANDTERINGS UTVECKLING
af disponenten E. J. Ljungberg.
Den svenska järnhandteringen har under sin utveckling
genomgått många faser, sedan det första verktyget af osmundsjärn
smiddes. Under den tid, då osmundsugnarna användes för
framställning af järn till enkla försvars- och jaktvapen, anade man
icke, hvilken betydande insats på godt ocli ondt järnet skulle
komma att göra i det mänskliga kulturarbetet. När sedan
masugnen gjorde sitt inträde i järntillverkningen, anade man icke
heller, till hvilken oerhörd produktionsförmåga denna enkla ugn
kunde drifvas, lika litet som man förstod ens på den tid, då
Göransson på Sandviken arbetade på Bessemermetodens
fullkomnande, att denna skulle komma att intaga den ledande
ställning den sedermera fick, än mindre att denna metod skulle
i sin ordning blifva öfverträffad af härdsmältningsmetoden i dess
olika former: Martin, Bertrand-Thiel och Talbot, hvilka metoder
mer och mer synas vinna terräng i de flesta länder.
Kunna vi nu med visshet angifva, hvilken utveckling den
elektriska järnframställningen kommer att nå? Säkert icke.
Utvecklingen i vårt eget land i afseende på
järntillverkningen har gått mycket långsamt. Under åren 1871 —1904 har
exempelvis Amerika höjt sin produktion af tackjärn till 960 % af
hvad den var 1871, Ryssland 800 Tyskland 650 X, Spanien
500 Österrike 380 %, Belgien 200 England 30 X, och i
medeltal för alla länder tillsammantagna är ökningen 366
Sverige kommer under sagda tid upp till en ökning af 76
hvilket endast är femtedelen af medeltalet.
Anledningen till detta jämförelsevis långsamma
framåtskridande torde hufvudsakligast ligga däri, att Sverige på grund af sitt
dyra bränsle, sin ringa inhemska marknad och dyra
transportkostnader inom landet icke förmått upptaga konkurrensen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
