Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
E. J. Ljungberg
malm, att få öfverlägsna konkurrensmöjligheter. Malmen från
Kiruna torde icke kosta mera i engelsk kolhamn än i Göteborg,
och då till en ton färdigvalsadt cokesjärn åtgår c:a l8/* ton
stenkol, och kolfrakten beräknas så lågt som till 4 shillings per ton,
blir den ökade transportkostnaden för råmaterialier minst 7
shillings mera pr ton järn för ett verk vid vår kust än för ett verk
i engelsk eller tysk kolhamn, en fördel så stor för det till
utlandet förlagda verket, att det med lätthet förmår täfla i pris
med ett verk på vår kust, t. o. m. pä den plats, där det senare
verket är beläget. Dessutom hafva vissa platser i utlandet
fördelen af passande, billiga blandningsmalmer, som underlätta
smältningen af de rika svenska malmerna.
Utom ett godt läge bör ett nutida verk vara relativt stort,
ty för att med största fördel kunna införa arbetsbesparande
maskiner behöfver ett tidsenligt järnverk hafva en tillverkning af
minst 1000 tons pr dag. Ett så betydande inom Sverige beläget
verk, hvars tillverkning dock icke skulle uppgå till mera än hälften
af de nyare tyska verkens (Gewerkschaft Deutscher Kaiser tillverkar
700,000 tons årligen ochRombacher Hutte 500,000 tons), måste ju
söka afsättning utom landets gränser för nära hela sin tillverkning.
Nå, men våra vattenfall? Af dessas användande till
elektrisk smältning väntar mången stora fördelar för vår
järnhand-tering. Elektrisk kraftöfverföring medför ju redan nu påtaglig
besparing af arbete och bränsle, men huruvida det kan löna
sig att använda elektricitet för järnframställning direkt frän
malm är ännu icke fullt utredt. Frågan står dock nu på
dagordningen, och många personer arbeta därpå såväl i Europa,
i Frankrike, Tyskland och Schweiz, som på andra sidan
Atlanten, särskildt i Canada. Af de redogörelser, som varit
tillgängliga öfver hittills gjorda försök, synes som vore det möjligt att
ersätta omkring 60 % af det bränsle, som åtgår vid den vanliga
masugnsprocessen, med värme alstrad genom elektrisk ström.
Frågan är tekniskt klar, men därför ännu icke ekonomiskt,
annat än för framställning af finare träkolsstål och järn.
Visserligen uppgifves från Canada, att äfven den ekonomiska delen af
problemet är löst, men dock under den förutsättning, att den
för ändamålet erforderliga elektriska strömmen ej ställer sig i
högre pris än 36 kronor pr elektrisk hästkraft och år på
platser, där cokes kostar 25,6 0 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
