Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny arbetsrätt
59
lagparagrafer. Till en tid och i afvaktan på ett klarare allmänt
rättsmedvetandes utslag är en sådan hänvisning fullt motiverad
och räcker äfven till för att hellre låta oss nöjas utan lagar än
godkänna förslag, som icke stödja sig på ett sådant
rättsmedvetande. Men naturligtvis är härmed icke en för all framtid
giltig och hållbar ståndpunkt gifven. Detta skulle nämligen
innebära ett underkännande af lagstiftningens uppgift och ett
alltför släpphändt — gammaldags liberalt — vädjande till de
mer eller mindre tillfälliga resultaten af stridiga krafters
inbördes spel på ett område, där ratten dock ej borde vara
alldeles främmande.
Skall frågan nu emellertid tagas upp i hela sin vidd, så
innebär den mycket mer än ett lagligt normerande af
arbets-aftalet. Denna fråga står i centrum af problemet och utgör
dess kärna, men kring den gruppera sig flera andra frågor,
som inverka på dess lösning eller själfva äro beroende däraf.
Hit hör frågan om den rättsliga ställningen för de korporationer,
som alltmera blifvit det moderna arbetsaftalets bestämmande
faktorer, en fråga som å sin sida knappast kan lösgöras från
krafvet på en svensk lagstiftning om föreningsrätten öfver
hufvud taget. I visst sammanhang med det moderna arbetsaftalets
rätt står också frågan om allmänfarliga arbetsinställelser, och
denna fråga återigen sammanhänger i viktiga punkter med
uppgiften att på ett tillfredsställande sätt ordna förhållandet mellan
staten, resp. kommunerna, och arbetarne i allmän tjänst. Det
torde visa sig svårt att lösa dessa frågor hvar för sig.
Tillsammans ställa de krafvet på en ny arbetsrätt, grundad i ett
nvtt socialt rättsmedvetande. Det ligger ej blott i
arbetsgifvarnes och öfverklassens intresse, att det lagstiftas på detta
område, fastän det är därifrån anspråken närmast utgått. Det
är kanske ännu mera ägnadt att vara ett demokratiskt kraf,
för så vidt det rätt inriktas, och såsom rättens handhafvare har
staten själf här det högsta intresset.
* *
Det år i själfva verket förunderligt, att en faktisk utveckling
af sådana dimensioner som det moderna industriella
arbetsaftalets kunnat försiggå utan alt i vidsträcktare mån än som skett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
