Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Erik B. Rinman
afspegla sig i det allmänna medvetandet eller i lagstiftningen.
Ty arbetsaftalet utgör icke mindre nu än förr en af
samhälls-lifvets grundpelare, dess natur och uppgift borde ingå som ett
bland de viktigaste leden både uti den högre folkundervisningen
och i den blifvande industriidkarens eller arbetsledarens
utbildning, och till sist kan det i ett industriland ej lämnas åsido af
lagstiftningen.
Arbetarerörelsen i det 19:de århundradets senare
hälftharpådet-ta område helt enkelt skapat ett nytt rättsmedvetande, som
visserligen ännu ingalunda fullständigt genomträngt tiden och ej
heller ännu i allmänhet förmått taga sig utpräglade uttryck i
positiv rätt men likväl gifvit upphof till en i alla länder
framträdande sedvanerätt med mycken styrka och vidtgående
ekonomiska konsekvenser. Detta nya rättsmedvetande yttrar sig
principiellt i krafvet, att arbetaren blir en med arbetsgifvaren
jämnställd och likaberättigad kontrahent i arbetsaftalet. Praktiskt
yttrar det sig uti framdrifvandet af det kollektiva aftalet om
arbetsvillkoren, hvilket är det medel, hvarigenom arbetarne,
sammanslutna i sina organisationer, kunna uppnå denna
jämnställd-het såsom kontrahenter och därmed, under ett visst
fackföreningstvång, verklig aftalsfrihet, d. v. s. faktisk frihet att antaga
och förkasta förelagda arbetsvillkor.
I skarpaste motsats härtill står den »arbetets frihet», hvari
nationalekonomien en gång såg blott den abstrakta rätten för
en hvar enskild att använda och afyttra sin arbetskraft enligt
eget val och att förskaffa sig de enligt marknadsläget bästa
möjliga arbetsvillkoren.
Under denna formella frihet har ett nytt ekonomiskt slafveri
frodats, mot hvilket först fackföreningarna med framgång
kämpat. Den isolerade arbetarens frihet är till följd af den
moderna kapitalistiska produktionen i sista hand intet annat än
friheten att gå under. Men i sammanslutningen, ofta tillvägabragt
genom ett starkt kamrattryck, fann han vägen till en mera reell
aftalsfrihet. Det kollektiva aftalet om arbetsvillkoren har trädt
i förgrunden, och det är naturligtvis befogadt att af en ny
lagstiftning om arbetsaftalet begära hänsynstagande därtill.
Så speglar sig i frågan om det moderna arbetsaftalet den stora
borgerliga revolutionens ideella kvarlåtenskap men kräfver
samtidigt sitt förverkligande i delvis nv anda. Friheten och jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
