Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny arbetsrätt
63
utan blott en ömsesidig förpliktelse att, om och når en arbetare,
tillhörande den aftalsslutande organisationen, anställes i arbete
hos en i kollektivaflalet deltagande arbetsgifvare, så skall detta
ske i öfverensstämmelse med de villkor (om lön, arbetstid,
uppsägning o. s. v.), som mellan arbetsgifvaren
(arbetsgifvareföreningen) och arbetareorganisationen öfverenskommits, och som
finnas i det kollektiva aftalet angifna. Fasthållandet
afdenbe-greppsmässiga skillnaden mellan kollektivaflalet och det
egentliga arbetsaftalet har icke blott teoretisk utan äfven praktisk
betydelse, såsom bl. a. framgått af vissa på senare tid i vårt land
inträffade arbetskonflikter.
Då så godt som all lagstiftning om arbetsaftalet i de
europeiska länderna fortfarande utgår från förutsättningen af ett
rättsförhållande allenast mellan den enskilde arbetsgifvaren och den
enskilde arbetaren, kan det ju tyckas vara en orimlig och i alla
händelser för tidig fordran, att vi i vårt land vid denna
lagstiftning skulle taga direkt hänsyn till de kollektiva aftalen.
Härvid må man dock besinna, att de flesta länder redan länge
och i allmänhet allt sedan öfvergången till näringsfrihet haft
faktiskt tillämpliga lagar angående det industriella arbetsaftalet,
inedan vi däremot, från motsvarande tidpunkt räknadt, än i
dag sakna sådan lagstiftning. När det så gäller för oss att i
alla händelser beträda ett väsentligen nytt område, kan det icke
vara riktigt att ställa oss på en ståndpunkt, som snart skall
öfverges af dem man nu åberopar som mönster. Faktiskt är,
att krafvet på det kollektiva aftalets upptagande i lagstiftningen
om arbetsaftalet i denna stund är mycket starkt rundt om i
världen och delvis redan blifvit uppfylldt.1
sig att på beting genom sina medlemmar utföra ett bestämdt arbete inom eii
gifven tid och till ett bestämdt pris, hvaremot arbetsgifvaren tillsläpper råämne,
verktyg och mekanisk kraft.
1 De australiska staterna erbjuda sedan mer än ett decennium härpå
intressanta om än icke utan vidare tillämpliga exempel. I England och Förenta
staterna har rättskipningen med sin karaktäristiska frihet kunnat träda i
lagstiftningens ställe och reglera det kollektiva aftalets sedvanerätt, medan man
hittills officiellt uti statute law endast befattat sig med fackföreningars
skadeståndsplikt i kollektivkonflikter. Kantonen Genève har i en lag af 1904 till
väsentlig del gifvit tariffaftalet laglig sanktion, och ett omfattande förslag till
tariffaftalets reglerande, utarbetadt 1901 på den socialdemokratiska
Grütliför-eningens uppdrag, afsågs att ingå uti den schweiziska obligationsrätten. Inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
