Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny arbetsrätt
65
företaget i gång under viss tid utan blott att upprätthålla de i
tariffen öfverenskomna förpliktelserna med afseende på aflöning
m. m. uti de individuella arbetsaftal, som under tariffens
giltighetstid komma till stånd med fackföreningens medlemmar. Strejk
•eller lockout innebär sålunda brytande af tariffaftalet endast i
den händelse, att arbetsinställelsen afser att fore detta aftals
utgång förmå motsidan till accepterande af nya arbetsvillkor. Om
däremot en arbetsinställelse arrangeras i annat, af tariffaftalet
oberördt syfte, föreligger ej något brytande af detta aftal.
Däremot kan naturligtvis aftalsbrott föreligga hos hvarje enskild
arbetare eller hos arbetsgifvaren, om vid arbetsinställelsen den
öfverenskomna eller till äfventyrs i lag bestämda
uppsägningstiden ej iakttagits. Det är då arbetsaftalen, men ej tariffaftalet
som brytes. Vill man åt detta senare förläna en rättsverkan,
som skyddar mot strejk eller lockout under alla förhållanden,
så måste däri upptagas en uttrycklig och kategorisk
bestämmelse, att under tariffens giltighetstid strejk eller lockout icke
får förekomma, utan att därvid någon begränsning göres med
afseende på olika syften. Sådana bestämmelser ha också
förekommit i de kollektiva aftalen, äfven i vårt land. Det kan
naturligtvis också tänkas, att en blifvande lagstiftning om de
kollektiva aftalen gör det till en regel, att arbetsinställelse under
deras giltighetstid alls icke får förekomma, för så vidt icke
annorlunda för hvarje särskildt fall aftalats.
För att arbetsgivareföreningar och fackföreningar skola
kunna uppträda med rättslig verkan såsom kontrahenter i det
kollektiva aftalet, fordras naturligtvis för deras räkning en viss
rättskapacitet. Det är icke fullt klart, i hvad mån de redan nu
kunna anses besitta egenskapen af juridiska personer. I vårt
land saknas hvarje på arbetsgifvare- och fackföreningar direkt
tillämplig lagstiftning, medan t. ex. Tyskland sedan 1869,
England sedan 1871 och Frankrike sedan 1884 ha lagar, som
uttryckligen erkänna koalitionsrätten eller rätten att sammansluta
sig i fackföreningar för dessas kända syften och med
strejkrätten mer eller mindre omedelbart fastslagen. Att vi vid ingången
i en industriell period ej erhöllo någon sådan lagstiftning,
berodde delvis därpå, att man å andra sidan hos oss aldrig
funnit nödigt att lagstifta mot fackföreningsväsendet (»konspiration»),
såsom annorstädes tidigare hade skett, när organisationstanken
Det nya Sverige. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
